Extrajulafton, Poirot och Odin

I lördags hade vi extrajulafton, tillsammans med Andreas och Nathalie som var på annat håll den 24:e.
God mat och sällskapsspel. Mysigt!

“Farmors” gull Alfred var förstås med, här tillsammans med Chrille. 🙂

På kvällen fick vi lite snö och åh vad glad man blir! Det lyser ju verkligen upp och blir så mycket mysigare!

Det spelas mycket spel här just nu. Jag är väldigt glad över att övriga i familjen tycker det är lika roligt som jag. 🙂 Det är verkligen ett jättetrevligt sätt att umgås.

Jag har slängt ut hörnsoffan som fanns i stugan när jag flyttade in; den var inte bekväm alls.
Istället blev det en 3-sits Ektorp och två fåtöljer, allt begagnat. 1300 kr för alla tre. Jag gillar verkligen begagnat! Det är billigt, det är bra för miljön och det är perfekt när man har djur. Och ingen behöver känna att det är katastrof om någon råkar spilla heller.

När julgranen åkt ut (vilken dag som helst nu) tillkommer en till fåtölj, som just nu står på loftet. En döläcker turkos sak!

Jag är supernöjd och trivs verkligen i mitt vardagsrum nu. Det här året hoppas jag på många besök! Fika, stickning, sömnad, bara va’ tillsammans. Ibland en kombination av alltihop kanske. 🙂

En kväll tittade jag och Rickard på Döden på Nilen med Peter Ustinov som Poirot. Helt klart min favoritversion av Hercule Poirot. Och filmen håller än.

Och ikväll har jag stickat klart min Odin. Bättre bilder kommer när jag fäst trådar och gett den ett bad. Rolig stickning och mönstret erbjuder både uppifrån-och-ner och nedifrån-och-upp. Jag har stickat uppifrån, som jag föredrar. Istex Alafosslopi är väldigt trevligt att sticka med och det här är en riktigt varm tröja.

Julen

En väldigt fin jul har jag haft! Lugn och skön och med mycket spelande. 🙂

Dagen före julafton kom Christian hit och storfamiljen samlades i min stuga för lite julkvällsmat och sällskapsspel.

På julafton samlades vi hos mig igen, från vänster: Tommy, Micke, Rickard, John, Christian och jag. Och hundarna också, förstås.
Vi åt alldeles för mycket mat, tittade på Kalle Anka och öppnade lite julklappar. Sen blev det sällskapsspel till två på natten, precis som kvällen innan.

Tomten kom med flera spel, t.ex. “Fyll skogen med liv”.
Kul spel men en hel del att sätta sig in i och lite otydliga regler. Men jag gillar det!

Ett annat spel från tomten: “Ticket to Ride, Europe”. Detta blev favoriten, SOM vi spelat! Ett höjdarspel!

På juldagen… spelade vi. 🙂

Mer Ticket to Ride och sen Monopol med Game of Thrones-tema, också kul!

Vi spelade från 11 på förmiddagen till en bit in på natten. 🙂

Annandagen blev superlugn. Jag skjutsade hem Christian, i övrigt bara tv och stickning tillsammans med katten och hunden.

Östergötlands Ullspinneri, galna grejer och bästvänner

Tidig start idag – det var dags att lämna över trotjänartoyotan till min vän Bengt. Rickard körde den och jag tog min premiärtur (iaf premiär för en längre) i Subarun. Laddade med favoritmusik av vännen Anders. Älskar hans musik! Han var med på träffen på Vegan Bar i Malmö förra veckan förresten. En favoritmänniska!

I jord och Tralla La Lalla är favoriterna.

Subarun är automatväxlad och har farthållare. U N D E R B A R T!!
Har man ont i kroppen är det såå skönt att inte behöva växla (aaaj i handled, armbåge och axel) och att inte behöva sitta och pressa ner en pedal hela tiden (aaaj i hela benet). Vilken skillnad!
Det blir ju en form av hjälpmedel, det också, som underlättar tillvaron otroligt mycket.

En fin åktur blev det, fast hu jag tycker verkligen INTE om att köra över Stora Hammarsundet (jag är så förfärligt höjdrädd) – då skruvar jag upp volymen hööögt på musiken och sjunger med för full hals. Ja, det hjälper. 😉 Nå, jag överlevde den här gången med (det går ju bättre för varje gång, ändå) och när vi var framme i Boxholm lämnade vi över nycklar till Bengt och så for vi, alla tre, till Tranås och åt lunch. Qvick var också med och åh vad jag älskar denna hund! Man kan ha honom med sig överallt. Nu låg han under bordet medan vi åt, och spanade på folk och hundar som gick förbi. Stilla och tyst, bara tittade och sniffade.

Vi for sen till Ödeshög, till Skattegårdens Handelshus. Jag har varit där förut, tillsammans med Bengt, men det var nytt för Rickard. Det är ett helknasigt ställe, de har nog banne mig ALLT man kan tänka sig. Stort och smått, vanligt och ovanligt. Överallt.

Rickard och Bengt gick in en sväng och Qvick och jag satte oss i skuggan och tittade på grejer och folk.

Samma där: han bara tittar. Skäller inte, bryr sig inte om mer än att iaktta folk och hundar. Bara ligger där och kikar på dem.

Jag gick in en sväng jag med, men jag gick bara direkt till hyllan med garner och stickor. De säljer jättesköna stickor i trä där, så jag passade på att köpa ett par set med strumpstickor och så blev det lite bomullsgarn till disktrasor. Jag orkar inte gå i en sån affär mer än så, det är så otroligt mycket grejer överallt så min hjärna kokar över av alla intryck. Jag gjorde den där raketinsatsen till garnhyllan, betalade och så ut igen. 😀

Ja, sen var vi ju också till himmelriket, det får jag ju inte glömma. För är man i Ödeshög MÅSTE man ju till…

Det är inte mitt första besök och inte mitt sista heller. Underbart ställe och ljuuuuvliga garner och Ulla-Karin är supertrevlig och ja, har ni chansen så gör ett besök, verkligen!

En hel påse garn fick följa med mig hem – jag ska fota ljuvligheterna imorgon i dagsljus. Visjögarn och Karamellgarn blev det. Och ett kit till en dragspelsbasker, den är så rolig att sticka! (Detta blir nog min fjärde, tror jag.) Kul att sticka och så är den så bra för man kan bära den som en basker eller mer som en vanlig mössa, vilket man föredrar, beroende på hur man blockar den t.ex.

Ja, sen fikade vi på Kafé Lovisa också. Mysigt att sitta i trädgården där och fika. Perfekt när man har hund med sig, också.

Efter det skjutsade vi hem Bengt och sen for vi hemåt och jag var så slut att det kändes som det inte fanns en enda tanke i mitt huvud. Jag menar, alltid tänker man väl något, men det var mest tyst där inne. Ja, förutom polaren Tinnitus, då. Skönt då att vara med älskade människor som fattar och låter en vara så där avstängd. Då funkar det, trots att man inte funkar.

En jättefin dag!
Tack, Rickard och Bengt!
Tack, livet.
Tack.

***

Med rättstanving och kämpakämpafokus tog detta lillal inlägg ändå två och en halv timme att skirva.
En sida av utmattningssyndrom.
Jag skrivr det för att berätta hur det är, ite för att ni ska tycka synd om. Folk (och FK) tror att äh, det är väl inte så farligt, trött är väl alla ibland. Det är så enormt mycket mer och värre än så. Det metsa skriver jag inte omhär, för alla ord tar så enormt mycket kraftt och den villjag, här i bloggen, lägga mest på det som är bra och roligit. Nu skrivr jag utn koll coh då ser ni hur det blir, när hjänran liksom kokat över, fasnat, r trött trött.

Roadtrip, dag 3: Skanör/Malmö och dag 4: Malmö-Öland

Dag 3 vaknar vi upp med fantastisk utsikt över Malmö. 🙂

Vi åt hotellfrukost (snälla Clarion, sluta servera fuskäggröra, den smakar NOLL!) och sen bestämde vi oss för att ge oss ut på tur. Vi hamnade i Skanör och där stannade vi ett tag. Underbart väder, underbar strand, underbart bad!

Åh som jag njöt! Hade kunnat stanna där hela dagen, men det var dags att träffa min läkare, så vi packade ihop och drog vidare. En dryg timme var jag på läkarbesök. Det var första gången på åtminstone 35 år som jag inte var det minsta nervös eller stressad inför ett läkarbesök, och också första gången jag hade en riktig dialog med en läkare under ett läkarbesök. Heeelt underbart! Vi hann gå igenom mycket och vi har justerat medicindosen och planerat lite vad som ska hända framöver. Att ha en läkare som är intresserad, som slår upp saker och lär sig, som lyssnar… äntligen!!

Tillbaka i Malmö blev det en liten vila och sen gav vi oss ut på stan för att träffa vänner. Först bad i Västra Hamnen tillsammans med Magnus och Maria och sen middag på Vegan Bar på Möllan tillsammans med dem och ett gäng till.

Nästan fyra timmar var vi där, 10 personer. Mat och dryck och prat och sååå många skratt och kramar och leenden hela tiden, verkligen en jätterolig kväll! Jag har inte kollat om de är ok med att vara med på bild här, så ni får se delar av dem. 😉

Kära B hade med sig en present; de har koll på vad mitt favoritgodis är. 😀

Helt lätt var det inte att somna sen, alldeles sprickfärdig av tillsammans-glädje, men till slut så.
Dag 4 inleddes även den med hotellfrukost (hoppade över fejkäggröran!) och sen bar det iväg vidare ut i Skåne. Med stickning, förstås.

Vårt nästa stopp var fikabesök hos vår vän Sanne, som är den som gjorde att Rickard och jag träffades. 🙂 Hon bor supervackert i ett eget litet paradis ute på Skåneslätten. Vi bjöds på kaffe och otroligt god, hemgjord svartvinbärsglass och det blev hus-/trädgårdsvisning och prat om allt möjligt och kramar och skratt och så himla fint att ses även om vi inte kunde stanna så länge (vi hade bokat nästa övernattning på Öland).

Vi for vidare mot Öland, men först ett stopp i älskade fina Ystad förstås!

Vi strosade omkring lite planlöst och njöt av vädret och vackra Ystad och jag köpte en linnetunika hos Design Åsa.
Många minnen överallt. Åh så mycket kul vi haft i Ystad, Elisabet och jag! 🙂

Per Helsa-gården.Vacker!!

Vidare, då. Upp längs kusten, förbi Brösarps backar och allt möjligt annat vackert.

När vi kom till bron började den här tanten hoppa i sätet som ett litet barn. 😀
Ööööölaaaand!! Jag ÄLSKAR Öland!

Vi checkade in där vi skulle övernatta och sen for vi ut för att njuta av den fina kvällen. Och av Öööland! 🙂

Till slut blev vi trötta och vi återvände till den ljuvliga lilla stugan. Här är deras sida på Airbnb. Jättetrevligt värdpar och fantastiskt fint boende!

Några varv på en socka och sen zzzzzzzzzzzzz.

Roadtrip, dag 1 & 2

Min nya läkare finns ju nere i Skåne så när det nu var dags för ett besök så bestämde vi oss för att göra det hela till en roadtrip. Och vilken underbar resa det blev!

Måndag morgon, nu drar vi! 🙂

Stickningen redo, förstås. Sockstickning är perfekt i bilen.
(Fick frågan idag om jag alltid matchar stickningarna med mina kläder…haha. 😉 )

Första stopp: Norrköping. Fika med en vän på Kafé Kuriosa stod på schemat.

Färden gick vidare söderut. Det blev en titt på Brahehus-ruinen.

Det blev lunch (pyttipanna, så himla gott!) på restaurangen där också, innan vi drog vidare. Jag sov mesta tiden ner till Halland, som var dagens slutmål. Inte långt från Elisabet och Pv hade vi bokat övernattning via Airbnb, jättefint var det. Här är deras sida på Airbnb.

Av Elisabet hade jag fått tips om stranden i Särdal, så dit begav vi oss så fort vi checkat in. Uuunderbart!!

Det blev ett ljuuuuvligt dopp i ett ljummet hav, åh så skönt efter alla mil i bil!

Det blev (väldigt god) middag på Göstas. Egentligen skulle vi ha ätit tillsammans med Elisabet och Pv men efter diverse förvecklingar (som ordnade upp sig alldeles utan problem) blev det flyttat till nästa dag istället. 🙂

Fish and chips som smakade finfint! Göstas ligger ju jättefint vid havet å allt, men det blev ett kort besök. Så fort vi ätit upp for vi: det var mycket folk och många som var högljudda och jag var helt, helt slut och orkade inte med alla ljud. Men en fin och god middag var det ju i alla fall!

Tillbaka till rummet och där kraschade jag på soffan, helt slut och med feber, och sov till Rickard petade på mig och sa att det nog var dags att fortsätta sova i sängen. (Det här med utmattningssyndrom, akta er för det säger jag bara.)

Tisdag förmiddag for vi och hälsade på en vän, som bor så fint med kossor alldeles intill. Vi bjöds på supergod äppelpaj med glass till och det blev en jättemysig stund. Första gången vi ses “irl” men det kändes som vi alltid känt varandra. En del människor liksom flyttar in i ens hjärta direkt.

Efter det blev det en stund på stranden i Haverdal. Tanken var ett dopp, men när vi suttit en stund började det regna och då lockade det inte så mycket att bada. Men en härlig stund blev det ändå. Jag älskar doften av hav och ljudet av vågorna!

Det blev en stunds stickning där på filten innan regnet kom. Härligt!


Foto: Rickard.

Vi for lite hit och lite dit, och “sprang på” ett litet museum: Svedinos. Rickard är bil-och flygfantast, så självklart blev det ett besök. 🙂

Jag kikade lite, men var inte riktigt i form så jag satte mig med kaffe, glassbåt och stickning i caféet medan Rickard gick runt och tittade på resten.

När jag satt där fick jag meddelande från Elisabet att nu var dom hemma och vi var så välkomna, så när Rickard tittat klart begav vi oss till det gula huset. Där möttes vi av världens finaste Harry. 🙂

Alla hundar jag träffat under resan har varit väldigt nyfikna på innehållet i min ryggsäck. Tyvärr är det dåligt med hundgodis i den. 🙂

Fina, fina Harry! Han är så himla fin och go!

Medan Pv körde igång grillen gick Elisabet, Rickard och jag ner till havet och tog ett dopp. Såå skönt! Och så himla roligt att vi äntligen har badat tillsammans, Elisabet och jag. Vi har ju känt varandra i såå många år och jag har varit med henne till diverse stränder så många gånger, men aldrig badat jag. 🙂

Jag försökte fota Sigge Nilsson, men det gick ju så där… 🙂 Jag fick i alla fall en massa gos, både här och sen när vi satt och åt, och det slår högre än bra bilder. 🙂

Ja sen glömde jag alldeles bort att ta fler bilder. Vi åt jättegod mat och satt länge och pratade om allt möjligt och hade det så himla mysigt och roligt. 🙂 En alldeles underbar eftermiddag/kväll blev det!

Vi drog sedan vidare till Malmö, där vi hade bokat hotellrum ett par nätter. Det var nog närmare midnatt när vi dråsade i säng där. Trötta men glada och nöjda. 🙂

 

 

Glädje och sorg huller om buller

Igår skulle Cilla och jag gå en sväng på Marieberg (köpcentrum utanför Örebro). Hon behövde kläder och jag lovade att följa med som sällskap och hjälp. Vi hann dock inte mer än gå in i första butiken så började det tuta och larma och sen ett meddelande i högtalarna: “brandlarmet har gått, utrym”. Vi bestämde oss för att inte vänta på att de skulle släppa in alla (en sån här gång inser man hur väldigt många människor det är i ett köpcenter samtidigt!) igen, det var underbart fint väder så vi bestämde oss för att åka till Vintrosa och Tant Grön istället. Det är jag glad för, det är oändligt mycket trevligare där! Superfin och mysig miljö, jättegod mat/fika och en fin present- och klädbutik, allt på ett ställe. (Det är alltså där jag köpt klänningen i förra inlägget.)

Jättegod lunch och en massa prata-ifatt; vi har inte setts på ganska länge nu. Det blir så när båda är skruttiga. Fast med såna här vänner gör det inget, man bara fortsätter där man var sist. 🙂 Åh så roligt att ses och ha tid att sitta länge och prata och njuta av solen tillsammans!

En stund efter att jag kommit hem sen, fick jag spontanbesök av rally-A. Han var ute med motorcykeln och var på väg till sin dotter men stannade till en stund hos mig. Så himla roligt!

Människor, ändå. Vad som verkligen räknas. Familj och vänner och småprat och tillsammans.

När Marcus kom hem tog vi en tur till Bälgsjön, jag tänkte mig ett dopp för det var såå varmt. Tyvärr var det jättemycket frömjöl överallt så det blev inget bad. 🙁

Frömjölet flöt i klumpar på ytan och först tänkte jag att om jag kan “ducka” dom så kanske…men det hade även satt sig på växter och stenar under ytan och när Max klev i blev det gult överallt… Det lockade inte riktigt…

En vacker kväll var det i alla fall och så fint ljus kring sjön!

Tog mig en kall flädercider istället och njöt av kvällsljuset och värmen och fågelkvittret. Trött, trött och slut på och ont precis överallt, så himla trött. Ville gå en promenad men det gick bara inte; mina knän är så hemska så ibland kan jag knappt gå. Då är det fint att bo så man trivs med att vara hemma och bara sitta och njuta på plats så att säga.

Varmt som bara den och lite före-åskan-kvavt och i holken var det 35 grader och ingen av oss orkade egentligen laga mat, så vi gjorde gemensam sak på verandan och grillade korv. Lagom med jobb och helt ok middag.

Vi satt ute ganska länge och njöt av den fina kvällen. Lite småprat, några maskor ibland, innan vi sen gick var och en in till sig. Det blev sent i säng för min del, dels hade jag djävulskt ont och dels fick jag ett besked som gjorde mig så ledsen. När människor man älskar mår skit, är det tungt. Man vill fixa! Det går ju inte, men åh vad man vill. Det kommer att ordna sig, men ändå. Man kan bara finnas där och göra det man kan och stötta och lyssna och krama om.

Åskan kom och mullrade rejält och regnet forsade ner, senare. Jag hoppas det fortsätter så här nu. Att vi får regn då och då, alltså. Att det inte blir en snustorr sommar som i fjol.

På sista bilden här kan man förresten se en typisk EDS-grej: ärren. Jag får fula är av precis minsta lilla. De här strecken är rivmärken från Michelin, när jag skulle ge honom äckelmedicin förut. Det var bara ytliga pytterivmärken och jag rörde dem inte överhuvudtaget utan lät dem läka ifred. Ändå blev det så här tydliga ärr. Det är samma för precis minsta lilla myggbett eller rispa eller vad som helst. Tydliga ärr. Jag ser ut som en världskarta snart. 😉 För att inte tala om operationsärren…

Och till sist…vårdens bemötande av kroniskt sjuka, ett par exempel jag fått till mig idag:

Jag fick rådet av företagshälsovården att tänka att jag häller min smärta i en hink och ställer undan den. Funkade inte hur jag än försökte och de jag delat med mig rådet till har inte heller fått det att funka.”

Innan jag fick min diagnos och var under utredning träffade jag en läkare som mainsplainade att bara jag gifte mig och skaffade barn så skulle mina problem försvinna. Jag har alltså ME/CFS.

Detta händer alltså 2019.
Dagligen.