Flockhäng i stugan

Tråkvädret fortsätter; regnet öser ner här utanför.
Tur då att vi har det varmt och gott och bekvämt här inne i stugan, jag och min lilla flock!

Jag lyssnar på en podcast (Someone Knows Something) och stickar vidare på min Riddari. Ibland nickar jag till lite, jag är sååå slö, men det är ganska skönt det också. Då och då får jag sticka baklänges också, min hjärna är verkligen inte som den ska. Utmattningen biter sig kvar. Hjärnan känns som plockepinn. Enfärgad slätstickning går bra, men mönsterstickning får hjärnan kämpa med och jag får ta många pauser. Nu går det fort fram med tröjan ändå, för jag orkar för tillfället inte göra annat än sitta still och sticka.

Idag fick jag besked från ortopedin på USÖ att jag kommer att få en kallelse dit om 2-3 månader. Äntligen!
MR för ett år (!) sedan visade ju på diskbråck, nervförträngningar m.m. och dåvarande läkaren skulle ju skicka mig vidare till ortoped. Det glömde eller struntade (ja, med min erfarenhet av den läkaren skulle det ärligt inte förvåna mig) han tydligen i, så förra veckan skickade jag in en egen vårdbegäran. Jag är inte intresserad av operation annat än om det skulle visa sig vara absolut nödvändigt, men jag vill höra vad det är för knas i min nacke och vad ortopeden anser om det.

Hej svejs säger jag nu, med en favorit:

Och så säger vi också HIPP HIPP HURRAAAA för min älskade vän Elisabet som fyller år idag!

Extrajulafton, Poirot och Odin

I lördags hade vi extrajulafton, tillsammans med Andreas och Nathalie som var på annat håll den 24:e.
God mat och sällskapsspel. Mysigt!

“Farmors” gull Alfred var förstås med, här tillsammans med Chrille. 🙂

På kvällen fick vi lite snö och åh vad glad man blir! Det lyser ju verkligen upp och blir så mycket mysigare!

Det spelas mycket spel här just nu. Jag är väldigt glad över att övriga i familjen tycker det är lika roligt som jag. 🙂 Det är verkligen ett jättetrevligt sätt att umgås.

Jag har slängt ut hörnsoffan som fanns i stugan när jag flyttade in; den var inte bekväm alls.
Istället blev det en 3-sits Ektorp och två fåtöljer, allt begagnat. 1300 kr för alla tre. Jag gillar verkligen begagnat! Det är billigt, det är bra för miljön och det är perfekt när man har djur. Och ingen behöver känna att det är katastrof om någon råkar spilla heller.

När julgranen åkt ut (vilken dag som helst nu) tillkommer en till fåtölj, som just nu står på loftet. En döläcker turkos sak!

Jag är supernöjd och trivs verkligen i mitt vardagsrum nu. Det här året hoppas jag på många besök! Fika, stickning, sömnad, bara va’ tillsammans. Ibland en kombination av alltihop kanske. 🙂

En kväll tittade jag och Rickard på Döden på Nilen med Peter Ustinov som Poirot. Helt klart min favoritversion av Hercule Poirot. Och filmen håller än.

Och ikväll har jag stickat klart min Odin. Bättre bilder kommer när jag fäst trådar och gett den ett bad. Rolig stickning och mönstret erbjuder både uppifrån-och-ner och nedifrån-och-upp. Jag har stickat uppifrån, som jag föredrar. Istex Alafosslopi är väldigt trevligt att sticka med och det här är en riktigt varm tröja.

Rafa’s hat

Ännu en julklapp är färdig: Rafa’s hat. Mönster av Joji Locatelli.
Jag stickade i Cascade 220, med stickor 3,75 mm.
Skippade sista mönsteromgången och började minskningsvarven där istället.

Jag har fått ny spis och invigde den igår med att baka ett par saker. Underbart att ha en normalstor spis och fungerande ugn! Den som fanns i stugan när jag flyttade in var 40 cm bred, hade bara två plattor och en ugn som gräddade så ojämnt att det var hopplöst att baka.

Jag ska baka mer idag för jag får besök på lördag, det blir en liten adventsfikatweetup här i stugan. Kroppen är inte på sitt gladaste humör just nu, så jag får verkligen ta allting pö om pö. Långsam morgon till att börja med. Stickar på nästa julklapp – sockor med enkel fläta stickade i raggi, och njuter av fyrfotingarnas sällskap.

Trött och trött på att ha en trasig kropp, trasiga gener. Less på att min “en riktigt bra kväll” (som igår kväll) innebär att

den generella smärtan (den som liksom är överallt hela tiden) bara är en 3:a på den här skalan

nacksmärtan är kanske en 5:a
nervsmärtan från nacken ner i armen sticker inte ända ner i handen
Herr Tinnitus sjunger högt men vrålar inte
yrseln märks bara lite
– jag mår bara pyttelite illa
– det sticker bara pyttelite i ansiktet

Jag är tacksam när det inte är värre än så men kan känna att det är helt sjukt att behöva vara glad för det, också.
Oh well. Sån är nu hälsan, det är bara att göra sitt bästa med det som är! Idag ska jag försöka mig på att baka bullar. Lyssna på julmusik. Ignorera det faktum att all snö är borta och har ersatts av grått glåmväder igen. Och glädjas åt allt det som är fint och bra! T.ex. att jag nu beställt sånt “gammeldags” raggsocksgarn, tack vare Marika. Tack! 🙂

Paradispromenad

Det är en lyx att bo så man kan knata rätt ut i detta!
Och jag tycker skogen är underbar även en molnig dag med duggregn. 🙂

Fint sällskap hade jag också. Här letas det korvbitar i blåbärsriset.

Letar man noga kan det finns korvbitar även på andra ställen… 🙂

Qvick, Working Kelpie, och Moritz, Kokoni.

Vilken vecka!

Det är läkarbesök och jag vet inte allt, då är det såå ljuvligt att redan ha stjärnor och annat uppe, att njuta av. Jag älskar myset som kommer med stjärnor och ljusslingor och tända ljus!

Det är många som retar sig på att man börjar en vecka (lite mer för mig ju, t.o.m., ajabaja 😉 ) för tidigt. Vad i hela friden gör det dem undrar jag? Om människor kunde bry sig mindre om vad andra gör och mer om att finna empati och vanlig j-a hövlighet, skulle världen bli lite ljusare.
Jag struntar fullständigt i vad andra tycker, jag fläskar på med adventsgrejer och annat juligt när jag vill, för det gör MIG glad, förstår mig inte på de där butterskallarna. Jag är väldigt mycket så här:

 

MER! 🙂

I måndags hade jag en tid hos min fantastiska läkare. Det innebär för mig en nätt resa på sisådär 45 mil enkel väg…

Köra dit ner och sen hem igen är inte att tänka på, tur det finns tåg. Och att jag verkligen tycker om att åka tåg.
Åkte hemifrån 6 på morgonen, var hemma igen 8 på kvällen. Då var jag gaaanska mör. Att jag dagarna innan kämpat med min förb. IBS-mage och knappt fått i min någon näring gjorde ju inte att jag var bra förberedd för en sån lång resa precis, men sånt är nu livet. Det gick bra. Jag kom hem, åt lite och dråsade i säng.

Michelin nära intill. Det är finfin medicin, det.

Den här synen möter mig de flesta morgnar. 😀
Och han är som en tonåring – sover gärna lääänge.

Undrar hur många väntrum jag besökt under åren?

Igår var jag till Lindesbergs lasarett och träffade ortopedteknikern igen. Den här gången fick jag en armbågsortos jag ska prova. Jag hoppas kunna vänja mig vid att sova med den på, för när jag sover slappnar jag av och leder far lite hur som helst och jag ligger i väldigt konstiga ställningar. Speciellt armarna vrider jag ihop i alla möjliga konstiga vinklar och armbågslederna har jag väldigt ont i när jag vaknar. Vi får se hur det går, ortosen är inte supersmidig. Snart har jag gått om RoboCop. 😉

Här i stugan är det som sagt inte gott om köksskåp, eller annan förvaring, alls. Jag kollade runt lite på nätet och hittade en hel del “Ikea hacks” på bl.a. Pinterest. Där fick jag idén till detta (bilden ovanför). En Kallax-hylla på hjul, med en bänkskiva ovanpå. Hyllan och bänkskivan är från Ikea, de låsbara hjulen hittade vi på Jula. Nu har jag extra förvaring OCH extra arbetsyta, hurra! Jag är supernöjd!

Det har inte blivit jättemycket stickat de senaste dagarna, jag har varit alldeles för trött och haft för ont i händerna, men en och annan maska har det blivit i alla fall. Den här mössan började jag på under resan till Skåne. Det är ett favoritmönster jag stickat många gånger: Father/daughter hat.

Den är enkel och den går fort att sticka och jag tycker att passformen är så bra. Skön att ha på sig.
Den här blir en julklapp. Den är stickad i Raggi.

En och annan maska på Odin-ärm blir det också.

Vädret fortsätter att vara dimmigt och vått.

Michelin diggar inte allt det blöta och är inne mer än vanligt. Favoritplatsen är min säng.

Och hunden, han hatar ju regn och han behöver synas bra i mörkret så jag hittade ett täcke som fixar båda sakerna. Vi provade det igår. Qvick är inte helt övertygad om dess förträfflighet… 😀 Men jag tror han kommer att uppskatta det när vi ska ut i regn och också glömma lite att han har det på sig när det finns så mycket intressant att sniffa på.

Hoppas jag. 😀

Blandat från en ganska vanlig torsdag

Det finns mycket fint i lilla Laxå – kanalen t.ex! Här utanför vårdcentralen dit jag begav mig igår för att få årets influensaspruta. Jag blir alltid otroligt dålig av influensa och det kan ta månader innan jag återhämtat mig helt, så numer tar jag alltid sprutan. (Jag blir dålig bara av vanlig förkylning med, men det går ju tyvärr inte att vaccinera sig mot. Är du förkyld så håller jag mig på stort avstånd.) Tacksam för att jag har råd med vaccinet, det är ingen självklarhet.

När jag kom ropade de just upp nummer 12… Trodde jag skulle få vänta hela eftermiddagen på min tur, men det tog nog bara ca 30 minuter. Och kötid = sticktid, så det gick ingen nöd på mig under den stunden. 🙂 Det var folk i kö överallt i korridorerna, många som vill ha en spruta. Jag var nog den yngsta där, just då i alla fall.

Det säger en del om bemötandet tidigare när jag får oerhörda obehagskänslor när jag sitter i en korridor på VC och en manlig läkare går förbi. Och paniken som ligger på lur vid blotta tanken på att en dag inte ha den läkare jag har nu, och hamna hos den andra sorten igen. 🙁

Innan jag for hem igen tittade jag in en sväng här. Linne & Lump har såå mycket fint! Jag är väldigt förtjust i teakmöbler. Trånade lite över några lampskärmar också, i 70-talstyger. Underbara! Jag skulle vilja ha en sån gammal golvlampa i trä, med en lampskärm i 70-talstyg.

Den här killen då… SOM jag älskar honom! Och roligt är det att träna med honom. Vi har börjat öva på att städa. Målet är att han, på kommando, ska plocka upp sina leksaker och lägga dem i en låda. Han är ju inte dum, han fattar ju direkt att ger jag matte mina grejer så får jag godis. Så rätt som det var när jag satt och stickade så fick jag knät fullt med grejer. 😀

Idag ska jag lägga ett spår åt honom och så fortsätter vi tricksandet inomhus.

Jag brukar inte få någon reaktion alls på vaccination, men igår kväll blev jag kulen och kände mig riktigt risig, så jag bäddade ner mig tidigt. Omgiven av min lilla flock. Nog är djur alldeles, alldeles underbara!

(När jag vaknade mådde jag fint, så det var helt klart en reaktion på sprutan bara.)

Och planen är fortfarande en hund till, men en som är minst 1 år gammal.
Skulle du höra om en som behöver nytt hem, så kontakta mig gärna! 🙂
Jag söker främst en stabil Kelpie, ev annan aktiv ras (en BC av den lite latare, icke hysteriskt aktiva sorten skulle också funka) att träna nosework, lydnad, spår och annat med.
Hane eller kastrerad tik, med tydlig av/på-knapp.

Odintröjan saknar nu bara ärmar (bilder i gårdsbloggen), dem ska jag ägna mig åt idag. Och så ska jag börja baka lite julfika.

Gröna, sköna november!

Idag blev det en härlig skogspromenad med lite spårande och lydnadsträning. Och det där att november är så grå vet jag inte om jag håller med om? I skogen finns så många nyanser av grönt och en del är rent knallgröna. 🙂 Jag längtar väldigt mycket efter snö men en fördel nu är ju att det fortfarande är så lätt att gå till och i skogen, det är verkligen inte fy skam.

Det är väldigt vått i markerna och det är inte konstigt för jisses så det regnar till och från, det verkligen öser ner. Inte roligaste vädret, men vattnet behövs ju så regn är bra!

Vi “sprang på” en underbart porlande bäck, visst blir man glad av det ljudet? Jag blir i alla fall det. Stod där länge och lyssnade och njöt.

Myrorna har sagt tack och hej för säsongen.

Att bo så man är helt omringad av skog är underbart!

Det tycker Qvick också. 🙂 Jag gick 3 1/2 km – han rörde sig garanterat det dubbla.

Rätt som det var kom Micke och Mortiz knatande och så fick vi sällskap tillbaka till gården, så himla trevligt. 🙂

Moritz fick ett riktigt fnattryck och rusade hit och dit helt galen, det är en rolig liten hund.
Han har också kommit underfund med att den där sticktanten, hon har nästan alltid nåt gott i jackfickan, så nu är man väldigt poppis. 😀

Trattisarna växer som bara den fortfarande; det finns massor. Jag plockade ett gäng till Rickard och grabbarna.

Vi avslutade promenaden med godissök i åkerkanten här hemma.

Väl inne tänkte jag sätta mig och sticka, men Qvick var tydligen godissugen… jag fick knät fullt med alla grejer han kunde hitta. 😀

Polarn Moritz

Idag är Rickard och Micke en sväng till Stockholm och hämtar resten av Mickes grejer, så Moritz hänger med mig och Qvick idag. Han är en sån liten raring! 🙂

Vädret är inget vidare men när det är uppehåll ibland så passar vi på att vara ute. Vi har gått en sväng i skogen och kört lite godissök på åkern.

I stugan nere till vänster, i skogskanten, bor jag. 🙂

Moritz letar godis. 🙂

Nu är det två trötta och nöjda hundar här och jag ska sticka en stund.

Novemberfredag

Morgondassbesök… Jag på utedasset, hunden i skogen. 😀

Usch vad jag tycker det här grådassiga, blöta vädret är trist! Jag saknar snön. Så här vackert var det bara för någon dag sedan:

Mycket, mycket trevligare! Sånt snöfall blir jag alldeles lyckofnattig av. Stora, fina flingor, åh det är så vackert!

Och vilken lycka det är att ha en kamin! Jag har en luftvärmepump som uppvärmning av stugan, men när det är lite ruggigt ute och man är lite kulen, då är det verkligen helt underbart att tända i kaminen. Det är en alldeles speciellt skön värme, och så är det så mysigt att lyssna på spraket.

Så här ser kvällarna ut här för det mesta. Hund och garn i soffhörnet, katt i fåtöljen.
Lugnt och skönt. Det är så vilsamt att bo här. Alldeles underbart!

Den här filuren alltså… 😀 Detta är från igår kväll när vi skulle sova.
Blicken betyder “får jag ligga i din säng, matte?”.

Det fick han. Förstås. 🙂
Han ligger dock aldrig kvar särskilt länge; det blir nog för varmt. Mysigt är det i alla fall den stund han är där. 🙂

Idag har jag satt ärmmaskorna på Odin på trådar, nu är det slätstickning nedåt som gäller. Enbart grått till jag är framme vid nederkanten, då blir det lite mönsterstickning igen. Min rundsticka är i kortaste laget dock, har beställt ett gäng längre. Jag har stickat mönsterstickningen med 6 mm, övrigt stickar jag med 5,5 mm. Alafosslopi är ljuvligt och så fort det går!

Här bredvid mig ligger två härvor Malabrigo Worsted i färgen “027 Bobby Blue”. Ljuuuuvligt mjukt och såå vackert!
Jag har en mönsteridé jag ska testa.

Igår var jag på massage på ett, för mig, nytt ställe, i Degerfors. Det var sköönt, men jag hade lite onda aningar om hur det skulle funka för massörskan tog i för kung och fosterland. 😀 Och inte bara massage; det var en hel del dra och vrida och knaka också. Yikes! Som sagt, otroligt skönt där och då. Idag? Njae… Idag har jag fått ta till mina extrapiller för lederna gör ooont, till och med i tårna (som hon drog i så det knäppte). Så nej, det blir inte mer av den massagen. Jag får leta vidare. Jag har ju varit hos en inne i Örebro som var kanon, men helst vill jag hitta en på närmare håll och en där det är lättare att hitta parkering, för det är det inte i den delen av Örebro. Jag behöver verkligen massage för att inte stelna ihop till en cementklump.

Idag ska jag röja lite här hemma – tänk att så fort man plockat undan grejer så kommer det mer. Flyttandet blir aldrig klart känns det som just nu. Jag har varit till Ikea rätt många turer, så det blir ju stök efter skruvandet också. Det är väldigt dåligt med förvaring här i stugan, så jag har köpt diverse hyllor, rullvagnar och grejer. Och en Kallax-hylla som jag (eller nä, Rickard) ska bygga en slags “köksö” av, för bänkyta är det inte heller gott om i mitt pyttekök.

Jag ska in till Laxå en sväng och hämta ett paket (fy farao vad det går åt “elektrodplattor” eller vad de heter, till TENS-apparaten, när man använder den så mycket som jag gör. Det blir dyrt!) och handla lite. Kanske blir det ytterligare inköp av ljusslinga… 😉 Stugan kommer bli som en fyr här i skogen när jag är klar.., men det behövs verkligen. Nog är jag väl ungefär mitt vanliga glada jag, i alla fall på utsidan, men fy som sorgen river i hjärtat. Man kan älska en liten själ så mycket trots den korta tiden. mycket.

Igår skulle jag byta plåster (man byter var 7:e dag) och insåg då att… jag hade slut på dem. Ooops. Klantigt av mig att inte ha bättre koll! Som tur var kunde världens bästa doktor klämma in receptförnyelse i sitt fullspäckade schema, så på eftermiddagen kunde jag hämta ut ett nytt paket. Puh!

Man klarar sig ett par dagar över tiden, det funkar, men ganska snart går smärtnivån upp. Jag vill helst inte hamna i det läget så nu får jag se till att ha bättre koll i fortsättningen. Just nu extra viktigt också, för jag betalar fortfarande dyrt för att jag trodde att det skulle funka att vara aktiv på valpägarnivå.

Jag har också fått tid för mammografiundersökning. Jag skrev och bad om en, för jag missade min förra. Jag har en nära släkting som fått bröstcancer och för några år sedan hade en annan nära släkting lungcancer, så det känns lite oroligt, det kommer så nära inpå liksom. Jag fick en tid redan i början av december, det tackar jag för.

Men just i detta nu, ska jag sätta lite fart och försöka få saker gjorda istället för att sitta här, så kanske det blir lite bättre ordning i stugan. Sen hoppas jag få lite stick- och/eller fikabesök, det vore trevligt. 🙂

När hjärtat nästan exploderar

Ni förstår vad jag menar va?

Lilla älskade hjärtat!

Och jag är så ofantligt glad att jag bestämde mig för en kelpie igen. Världens bästa ras!
Så följsamma, uppmärksamma, intelligenta, roliga!

Qai har lärt sig “sitt” och han är riktigt duktig på inkallning. Det är så roligt att träna med honom, kelpiehjärnan är snabb. 🙂 När han lägger i pirayaväxeln (när energin sprutar och han liksom inte riktigt vet vad han ska ta sig till med den, rusar omkring, biter på saker osv), då passar jag på att träna. Den energin ska man utnyttja, då är de ju på hugget och vill GÖRA nåt. 🙂

Det hände en liten “olycka” kvällen vi kom hem med honom, men efter det har han varken kissat eller bajsat inne. Duktig kille! Vi är förstås ute ofta, men jag är ändå förvånad att det inte hänt fler “olyckor”. Med labbevalparna fick jag ofta lyfta upp mitt i och sätta ut dem, de hukade sig inne titt som tätt.

Den där uppmärksamma blicken har han nästan jämt, liksom kollar av vad vi ska göra härnäst.

“Storebror” avgudar han, ååh så gärna han vill buuusa. Qvick tycker han är rätt jobbig, men är tålmodig. Och just detta: att jaga och jagas, är något av det roligaste Qvick vet, så då klagar han inte så mycket.

Bröderna bus. 🙂

Idag har jag krattat lite löv: det går så där med en valp som tycker krattan är superkul… Men det är ok, jag kan ändå inte göra så mycket åt gången. 🙂