49 år på jorden

Ja då har man fått leva ett år till, det känns himla bra. Och ännu bättre känns det som är just här och nu. Jag lever i en dröm, mitt i paradiset. Tillsammans med en människa jag respekterar och älskar nåt så oerhört mycket. T a c k s a m.

Födelsedagen började med frukost: kaffe och prinsessbakelse. 😉

Jag fick ett paket med favoritgodis, istoppat i ett par…ja vad heter det..? Grillvantar? Ugnsvantar? Precis vad jag önskat mig i alla fall!

Efter frukost åkte vi till kära fina Östansjö Trädgård, där fick jag handla växter, så många jag ville. Jag hade ju kunnat köpa allt de har förstås, men man ska plantera allt sen också. 😀 Det blev i alla fall en hel drös saker: körsbärsplommon, surkörsbär, fläder, humle, pioner, stockrosor, krusbärsbuskar, vinbärsbuskar, jättedaggkåpor, clematis m.m.

Vägen hem gick på lite omvägar, via Viby och Fjugesta bl.a. Det är såå vackert nu!

När vi kom hem var jag trött, trött så jag sov ett tag. Sen blev det middag med storfamiljen; vi köpte hem mat från den lokala asiatiska restaurangen. Gott gott!

Efter mat och dessert (smörstekt sockerkaka med stekt rabarber, jordgubbar och vaniljvisp – gott!) fick jag gå på skattjakt… 😀

49 burkar Monster, haha, han är galen den där mannen!

En kikare fick jag också, perfekt! Nu kan jag spana på vildsvin, harar, råddjur och rävar som ofta kommer på besök. Bra att ha med på skogsturerna också.

Vi avslutade födelsedagen med en tur till sjö och skog på småvägarna här omkring gården. Vi bor i en så otroligt fin trakt!

Vid 21:30-tiden fick vi (högst oönskat) besök, som vanligt. Denna gång en sugga med 6 små randiga kultingar. Söta, visst, men nej, vi vill inte ha dem här.

Som final: snö. Håhåjaja. 😀

Paradispromenad

Det är en lyx att bo så man kan knata rätt ut i detta!
Och jag tycker skogen är underbar även en molnig dag med duggregn. 🙂

Fint sällskap hade jag också. Här letas det korvbitar i blåbärsriset.

Letar man noga kan det finns korvbitar även på andra ställen… 🙂

Qvick, Working Kelpie, och Moritz, Kokoni.

Sannerud och Tiveds kyrka

Jag skulle köpa solrosfrön till fåglarna och bestämde mig för att se om lanthandeln i Sannerud har sånt (det har dom). Sannerud är verkligen fint och hur fint är det inte att det finns en affär så nära, här mitt ute i skogen. Det jag kan ska jag handla där i fortsättningen. Vill man att såna ställen ska leva måste man också stötta dem, inte bara tycka att de är fina.

Ja, sen hittade jag en kyrka och kyrkogård också, så glad jag blev!

Närmast i bild är caféet (och tydligen också kafferosteri) och efter det, lanthandeln.
Caféet har öppet lördagar och söndagar nu, jag funderar på att ta med Chrille dit på en fika på lördag när han kommer hit och hjälper morsan flyttstöka lite.

Byn ligger såå vackert längs sjön Unden.

Sen for jag hem genom skogen och kände mig så himla glad och tacksam för att jag får bo så här!

 

Bland tomtar och troll

Qvick och jag gick en liten sväng i skogen med förhoppningen att hitta trattkantareller att torka och skicka till en vän. Några trattisar hittade vi inte men gott om andra, vackra svampar. Höstskogen är verkligen underbar! Och man väntar sig nästan att möta tomtar och troll och jag blir så sugen att ta fram ljuvliga Sagornas stickbok och sticka och njuta av den. Men… det finns tusen saker som måste fixas och stickorna får vänta till kvällen och kanske att det finns lite energi kvar då.

 

Vi rymmer bara du och jag (och hunden)

Ja, Noice gamla låt kom just upp i en av mina Spotify-spellistor, så det fick bli titeln på detta inlägg. Det passar ju ganska bra, för igår “rymde” vi iväg, Rickard och jag (och hunden!). Till ett helt underbart litet torp mitt i skogen i Finnå, inte alls långt från Striberg. Jag hittade det via Airbnb (här är hennes sida).

Det såg så himla vackert och mysigt ut på hennes bilder och jag blev inte besviken. Vilket paradis!!

(Ja, magneterna funkade! Du som fattar, fattar. 😉 )

Supermysigt litet torp, omgivet av skogen på alla sidor.
Lite vindsus och surr från bin och humlor var det enda som hördes, under natten var det alldeles knäpptyst. Ljuvligt!!

Utsikten från dass. 🙂
Enkel standard; det finns inte vatten indraget, ingen el och det är som sagt utedass – men det visste vi ju när vi bokade och för oss är det inget problem. Hyresvärden hade ställt in dunkar med vatten, och det finns gasolplattor att koka kaffe på (och laga mat förstås, vi hade dock gjort matsäck och tagit med) samt ett gasoldrivet kylskåp, så allt man behöver finns ju.

Lugnet! Friden!
Man kan verkligen andas, slappna av.
Rickard tog en tupplur, jag satt på bron och stickade.

Lite senare hände en grej… 😉

Om vi fnissar och skrattar ofta? Ja, det kan man nog säga. Mest hela tiden, faktiskt. 🙂

När vi ätit våran matsäcksmiddag blev det en omgång Plump.

Jag älskar min regnbågsring!

Och jag ÄLSKAR den här människan!

Sommarkväll i det torpet var såå mysigt!

Att vakna till den här utsikten… Ljuvligt!

När själen nästan spricker, del 2: Midsommar på Jamtli och lokstallet i Hammerdal

Midsommarafton firade vi på Jamtli. Underbara Jamtli!
Jag älskar verkligen sådana här friluftsmuséer, jag vill flytta in! 😀

Såna här humlestörar funderar jag på att göra på vår gård sen. Humle är så vackert. (Det gäller bara att noga välja var man ska ha dem, för det är banne mig snudd på omöjligt att få bort dem sen om man ångrar sig. Been there, done that…)

Jag lyssnade en gång på ett program om humle, i P1 tror jag, och där sades att man kan lägga kottar i örngottet om man har sömnbesvär. Doften eller nåt, antar jag, verkar lugnande. Kanske vore värt att prova? 🙂
Vacker är den i alla fall, humlen.

En gärsgård (jo det skrivs ju gärdesgård, men det ser så knasigt ut, så jag skriver gärsgård 😉 ) tänker jag också bygga sen. Vackert! Och som här tillsammans med en favoritblomma: underbart!

På Jamtli finns en rekonstruktion av Håsjö gamla 1600-talskyrka, byggd med gamla tekniker. Väldigt fin! Tyvärr glömde jag ta en bild på kyrkan utifrån, med i länken till tidningsartikeln finns en sån bild.

Min favoritdel av Jamtli är utan tvekan djuren och fäboden. Såklart. 🙂


Foto: Rickard.

Här trivs jag! Kanske blir det getter hos oss sen. (Höns blir det i alla fall, det är helt säkert.)

Midsommarfirandet var uuunderbaaart! Folkdräkter och folkmusik och folkdans. Bättre blir det liksom inte. ÄLSKAR det!

Förutom spelmanslaget så underhöll Bröderna Lindqvist och det gjorde dom bra. Härlig och vacker musik och mycket humor. 🙂 De inledde med Rudolf med röda mulen, för senast dom spelade på Jamtli var på julmarknaden så det var lika bra att få den ur systemet tyckte dom. 😉

Roligt också att se och höra dom nu så många år senare: när jag var barn var jag mest hemma hos mormor och morfar och vi tittade ofta på Nygammalt och där var ju Bröderna Lindqvist husband.

Jag älskar ju folkmusik så jag triiiiivdes verkligen. 100% njutning!


Foto: Rickard.

(Det kom lite regn en stund, därav “hucklet”.)


Foto: Rickard.

Det var nog mitt finaste midsommarfirande hittills, och jag är så glad för den här människan som glatt följer med mig på knätofserier trots att han inte alls diggar sånt. I timmar dessutom!

Efter Jamtli var jag alldeles, alldeles slut på, så det blev vila i härbret hela kvällen.

Midsommardagens mål var Hammerdal, där vi skulle träffa vår fina Twittervän Åsa Maria vid hennes lokstallsprojekt. På toaletten på OK i Hammerdal fanns denna tavla. Åh vad det är fint med dialekter!

Sjängelmy t.ex., vilket kul ord! 🙂 Det vet jag vad det är nu efter jag pratat med Åsa Maria. Vet du vad det betyder?

Åsa Maria är konstnär och en riktig eldsjäl och det var fantastiskt fint att träffa henne och få en guidad tur och höra om alla planer hon har för lokstallet! Dessutom är hon en ljuvlig människa. <3 Vi har följt varandra på Twitter ganska länge, så det var roligt att nu få träffas “irl” också.

Här kan du läsa om lokstallsprojektet:

Konstnären som vill rädda gamla lokstallet i Hammerdal

Konstnären Åsa Maria vill förvandla det gamla lokstallet i Hammerdal till ett regionalt konstcentrum

Såå roligt att få se lokstallet “live” efter att ha följt Åsa Marias twittrande om det, och efter vi varit en liten del i att rädda det. Åsa Maria behövde få ihop en ganska stor summa pengar på kort tid och det drogs igång en kampanj på Twitter, för att fixa det. Över bara en enda helg var det tillräckligt många människor som skickade ett bidrag, så att det ordnade sig! Twitter (och människorna där) är fantastiskt!

Här hittar du också Åsa Maria.


Foto: Rickard.


Foto: Rickard.


Foto: Rickard.

Rickard tar såå fina bilder, måste visa er några ju. 🙂

Verkligen kul och intressant och vi ser fram emot att följa lokstallet och allt som händer där och det blir såklart fler besök på plats också. 🙂

Och sen till något helt annat: SOM jag älskar Ravelry-folket! HEJA HEJA HEJA!!

Läs mer här.