Paradispromenad

Det är en lyx att bo så man kan knata rätt ut i detta!
Och jag tycker skogen är underbar även en molnig dag med duggregn. 🙂

Fint sällskap hade jag också. Här letas det korvbitar i blåbärsriset.

Letar man noga kan det finns korvbitar även på andra ställen… 🙂

Qvick, Working Kelpie, och Moritz, Kokoni.

Blandat från en ganska vanlig torsdag

Det finns mycket fint i lilla Laxå – kanalen t.ex! Här utanför vårdcentralen dit jag begav mig igår för att få årets influensaspruta. Jag blir alltid otroligt dålig av influensa och det kan ta månader innan jag återhämtat mig helt, så numer tar jag alltid sprutan. (Jag blir dålig bara av vanlig förkylning med, men det går ju tyvärr inte att vaccinera sig mot. Är du förkyld så håller jag mig på stort avstånd.) Tacksam för att jag har råd med vaccinet, det är ingen självklarhet.

När jag kom ropade de just upp nummer 12… Trodde jag skulle få vänta hela eftermiddagen på min tur, men det tog nog bara ca 30 minuter. Och kötid = sticktid, så det gick ingen nöd på mig under den stunden. 🙂 Det var folk i kö överallt i korridorerna, många som vill ha en spruta. Jag var nog den yngsta där, just då i alla fall.

Det säger en del om bemötandet tidigare när jag får oerhörda obehagskänslor när jag sitter i en korridor på VC och en manlig läkare går förbi. Och paniken som ligger på lur vid blotta tanken på att en dag inte ha den läkare jag har nu, och hamna hos den andra sorten igen. 🙁

Innan jag for hem igen tittade jag in en sväng här. Linne & Lump har såå mycket fint! Jag är väldigt förtjust i teakmöbler. Trånade lite över några lampskärmar också, i 70-talstyger. Underbara! Jag skulle vilja ha en sån gammal golvlampa i trä, med en lampskärm i 70-talstyg.

Den här killen då… SOM jag älskar honom! Och roligt är det att träna med honom. Vi har börjat öva på att städa. Målet är att han, på kommando, ska plocka upp sina leksaker och lägga dem i en låda. Han är ju inte dum, han fattar ju direkt att ger jag matte mina grejer så får jag godis. Så rätt som det var när jag satt och stickade så fick jag knät fullt med grejer. 😀

Idag ska jag lägga ett spår åt honom och så fortsätter vi tricksandet inomhus.

Jag brukar inte få någon reaktion alls på vaccination, men igår kväll blev jag kulen och kände mig riktigt risig, så jag bäddade ner mig tidigt. Omgiven av min lilla flock. Nog är djur alldeles, alldeles underbara!

(När jag vaknade mådde jag fint, så det var helt klart en reaktion på sprutan bara.)

Och planen är fortfarande en hund till, men en som är minst 1 år gammal.
Skulle du höra om en som behöver nytt hem, så kontakta mig gärna! 🙂
Jag söker främst en stabil Kelpie, ev annan aktiv ras (en BC av den lite latare, icke hysteriskt aktiva sorten skulle också funka) att träna nosework, lydnad, spår och annat med.
Hane eller kastrerad tik, med tydlig av/på-knapp.

Odintröjan saknar nu bara ärmar (bilder i gårdsbloggen), dem ska jag ägna mig åt idag. Och så ska jag börja baka lite julfika.

Gröna, sköna november!

Idag blev det en härlig skogspromenad med lite spårande och lydnadsträning. Och det där att november är så grå vet jag inte om jag håller med om? I skogen finns så många nyanser av grönt och en del är rent knallgröna. 🙂 Jag längtar väldigt mycket efter snö men en fördel nu är ju att det fortfarande är så lätt att gå till och i skogen, det är verkligen inte fy skam.

Det är väldigt vått i markerna och det är inte konstigt för jisses så det regnar till och från, det verkligen öser ner. Inte roligaste vädret, men vattnet behövs ju så regn är bra!

Vi “sprang på” en underbart porlande bäck, visst blir man glad av det ljudet? Jag blir i alla fall det. Stod där länge och lyssnade och njöt.

Myrorna har sagt tack och hej för säsongen.

Att bo så man är helt omringad av skog är underbart!

Det tycker Qvick också. 🙂 Jag gick 3 1/2 km – han rörde sig garanterat det dubbla.

Rätt som det var kom Micke och Mortiz knatande och så fick vi sällskap tillbaka till gården, så himla trevligt. 🙂

Moritz fick ett riktigt fnattryck och rusade hit och dit helt galen, det är en rolig liten hund.
Han har också kommit underfund med att den där sticktanten, hon har nästan alltid nåt gott i jackfickan, så nu är man väldigt poppis. 😀

Trattisarna växer som bara den fortfarande; det finns massor. Jag plockade ett gäng till Rickard och grabbarna.

Vi avslutade promenaden med godissök i åkerkanten här hemma.

Väl inne tänkte jag sätta mig och sticka, men Qvick var tydligen godissugen… jag fick knät fullt med alla grejer han kunde hitta. 😀

Bland tomtar och troll

Qvick och jag gick en liten sväng i skogen med förhoppningen att hitta trattkantareller att torka och skicka till en vän. Några trattisar hittade vi inte men gott om andra, vackra svampar. Höstskogen är verkligen underbar! Och man väntar sig nästan att möta tomtar och troll och jag blir så sugen att ta fram ljuvliga Sagornas stickbok och sticka och njuta av den. Men… det finns tusen saker som måste fixas och stickorna får vänta till kvällen och kanske att det finns lite energi kvar då.

 

Stopp i ett paradis och dopp i ett annat

Idag har vi varit till gården en sväng med fler flyttlådor. Jag får inte bära och kånka så medan Rickard tog hand om det, gick Qvick och jag en sväng på gården. Tänk, om en månad flyttar vi in!!

I “stora huset” (ovan) ska Rickard och grabbarna bo.

I “sommarstugan” (ovan) ska Qvick, Michelin och jag bo.
Helt perfekt!

Utsikten från min stuga. 🙂

Det blev fika och pratstund med “Tant V” innan vi for också, förstås.

Efter en massa ståhej och grejande i värmen idag, var det himmelskt med ett kvällsdopp i kyligt sjövatten. Ljuvligt!

Olaus Petri, Almby, garn och Den Stora Tröttheten

Lugn och skön låångsam morgon och förmiddag med kaffe och stickning i förtältet.
Trött. Så trött. Skönt att försvinna in i stickningen. Flytta maskor från vänster till höger.
Nästan som meditation.

På eftermiddagen blev det i alla fall en liten utflykt: vi hade bestämt med Chrille att vi skulle hämta honom efter jobbet och sen äta sushi tillsammans. Rickard och jag hann med lite kyrkogårdspromenerande innan. Vi började vid Olaus Petri kyrka i Örebro.

“Olaus Petri kyrka i Örebro har fått sitt namn efter reformatorn Olaus Petri som föddes här i Örebro 1493. Olaus och hans yngre bror Laurentius, född 1499, var båda elever till Martin Luther. I hans anda inledde de reformationen av Svenska kyrkan genom att översätta Bibeln till svenska.”
Källa: Svenska kyrkan

“1912 stod kyrkan färdig efter trettio år av förberedelse. Mannen bakom verket var lektor Adolf Kjellström (1834-1932) vars porträtt hänger i västra sakristian.

Byggnaden ger sken av att vara betydligt äldre än så. Förebilden är antikens basilika, kejsarens officiella tronsal, vilken utmärks av ett mittskepp och två sidoskepp, samt ett upphöjt kor med avrundad absid. Stilmässigt återspeglar kyrkan 1200-talets ideal. Murarna har romansk tyngd medan gotiken framträder i valvbågar, fönster och inredning. Olaus Petri har kallats ett av historieromantikens förnämsta byggnadsverk i landet.”
Källa: Svenska kyrkan

Jag har åkt och gått förbi Olaus Petri så många gånger men aldrig gått in förut. En fin liten kyrkogård.

Sen tänkte vi att vi skulle besöka Ronny Peterssons grav så vi begav oss till Almby kyrka och kyrkogård. Tyvärr hade vi inte kollat upp innan exakt var han finns och vi hann inte gå igenom hela kyrkogården idag så vi får leta vidare vid ett annat besök. Det var nog lika bra just idag för mila makter så förstörd jag är i lederna idag. Alla rörelser är på ögonen tåras-nivå. Jag höll på att halka omkull igår på en slirig matta och det känns. Fy fasiken.

En väldigt fin kyrkogård är det så besöket var absolut inte i onödan.

“Almby kyrka i sydöstra Örebro började byggas på 1100-talet eller senast under tidigt 1200-tal. Vid en dendrokronologisk undersökning av Almby kyrka visade analysen att en ekstock vid långhusets norra sidas murrem dateras till ett fällningsår någon gång mellan 1103-1123. 

Kyrkan har därefter byggts ut i etapper. Kyrkan av sten från 1100-talet utvidgades på 1200-talet till en salkyrka. Tegelvalven slogs under 1400-talet. I kyrkan finns två gravkor samt en predikstol från 1681.

Det lilla kyrkorummet domineras av medeltidsinspirerade valvmålningar från 1906. I stället för altartavla finns i koret en glasmålning, Stjärnan över Betlehem, uppförd 1928 av Stockholms Glasmåleri. Även kyrkans södra vägg har fönster med mindre glasmålningar, bl a “Almbykorset”, vars förlaga är hämtad från en smidesbeslagen dörr av ek från 1200-talets mitt (finns nu söder om koret i lillkyrkan). I kyrkan finns även en predikstol och en dopfunt från 1680-talet.

Kyrkan saknar torn, i stället finns en klockstapel som uppfördes 1697. Lillklockan, en av Närkes äldsta, är från 1200-talet.

Almby kyrka är belägen på en höjd i ett tidigare jordbrukslandskap. Området kring kyrkan har lång kontinuitet som kultplats, flera fynd av förhistoriska gravar på kyrkogården visar att ett hedniskt gravfält senast under 1100-talet övergått att bli ett kristet område med kyrka och begravningsplats.”
Källa: Svenska Kyrkan

Detta är nog en av de vackraste gravstenar jag sett.

Det här (här ovan, alltså) tycker jag är otroligt fint! Så skulle jag gärna ha på min grav den dagen det är dags. Såå fint!

Sushi blev det och gott var det! Vi åt på SushiYama på Marieberg idag. Chrille var jättetrött efter en stressig dag på jobbet så vi skjutsade hem honom direkt efter maten. Jag var också trött så vi fortsatte hemåt sen.

Vittjade brevlådan och i den låg det en massa godis idag. Det handfärgade sockgarnet “Jaga monster” från Limmo Design, med lite extra godis! Tack Lillemor! 🙂

Regnbågsgarn från Garnkorgen: Regia Pairfect 1736 Neon Color.

Där fanns också två finfina böcker: Sagornas stickbok av Celia B. Dackenberg (äntligen!) och 2stickares fina bok Sticka flerfärgsstickning med lyfta maskor.

Sen har det mest blivit stickning i förtältet resten av kvällen. Jag orkade inte mer än så. Bästsällskap har jag i alla fall. 🙂

 

Karlslund, Oset, Wadköping och Rusakulan

Idag hade vi bestämt med mina grabbar att vi skulle ses och ta en fika tillsammans. I väntan på det åkte Rickard och jag på liten utflykt. Första stoppet blev Karlslund. Många år sedan jag var här sist och då var det oftast Tekniska kvarnen som gällde, för det är ett kul ställe för barnen.

Nere vid ån är det verkligen fint!

Vi strosade omkring lite planlöst; det fanns mycket fint att se. Herrgården är ju fin och tjusig och så, men jag dras nästan alltid till det gamla, det som varit. Det slitna, trasiga. Detta är det gamla växthuset.

“Vintertid planterades växter och vassmattor bands, de användes på drivbänkar till skydd mot frosten. Pannan kunde eldas med ved, sågspån eller koks, värmesystemet var vattenburet och modernt.”
Källa: Örebro.se

Efter Karlslundspromenaden var vi hungriga, så det blev lunch här: Naturens Hus. God mat i vacker miljö.

En liten kort promenad in i naturreservatet Oset gick vi innan det var dags att hämta grabbarna.

Inte bara grabbarna, förresten: Alfred var också med! 🙂


Foto: Rickard.

Det blev glassfika. God glass från Götlunda, i skön skugga i Wadköping.


Foto: Rickard.

Så alldeles underbart att vara tillsammans!
Älskade, älskade barn!!


Foto: Rickard.

När vi lämnat av grabbarna på deras respektive adresser i stan for vi hemåt, via Rusakulan.

Här kan du höra visan “Dans på Rusakula”!

 

Höstglädje

Åh vad jag älskar den här tiden på året! Den här otroligt blåa himlen, lövens knalliga färger, den friska luften. Man behöver bara kliva utanför dörren så är det som om naturen blåser glädje rakt in i själen på en!

Jag må vara 47 men jag tröttnar aldrig på att gå bland prassliga höstlöv.

Var över till Agneta idag och släppte ut hennes hundar i hundgården en stund när hon var på jobbet. Medan de var ute och skuttade omkring satt jag i solskenet och stickade och kände en sån stark glädje att det kändes som att jag skulle spricka. Naturen, alltså! Och årstider!

Sen gick Qvick och jag en runda här på gården. Vi är billösa för tillfället men vad gör det, när man har allt det här fina precis utanför huset?

Tillbaka hemma satt vi länge på trappen och njöt, alla fyra. Solen värmde skönt och det doftade höst och vi var tillsammans.

Ibland är det allt man behöver.