Åh, jag vill bara sticka, sticka, sticka just nu. Två projekt igång (visjögarnströjan och raggsockorna) är lite lite 😉 så jag plockade fram detta ljuvliga ullgarn jag köpte på Öland hos Ullcentrum och la upp till en tröja.
Jag ÄLSKAR rosa och orange tillsammans!
Malabrigo Rios “Magenta” som ska bli en sjal till “Tant V”; nuvarande ägaren till gården. Sjalen ska hon få när hon lämnar över gården till oss, för att hon är så himla fin och rar.
Supersnabb leverans från Garnr som vanligt.
Jag ska bara bestämma mig för om jag ska sticka en spetssjal eller en slätstickad sjal med spetskant.
Detta fick följa med mig hem från Östergötlands Ullspinneri i går:
Ljusgrått Visjögarn, “Inga” och “Ljus Karamell”.
Min älsklingssjal som jag använder jämt och ständigt nästan, är stickad i Visjögarn och Ljus Karamell:
Och så dragspelsbaskern:
Och så fick jag deras jättefina jubileumsbok i present av Ulla-Karin. Så himla rart och så glad jag blev! Tack tack snälla Ulla-Karin, om du nån gång skulle läsa här. 🙂
Nu har jag så mycket fint här så det är svårt att bestämma vad jag ska börja med, men det är ju ett högst angenämt problem. 😉
Jag har köpt lite mer sockgarn också, från Tiinas Garn:
Och så har jag ju garnet till min planerade regnågströja, Kampes från Garnr.se:
Jag tror att det blir nästa projekt, medan jag funderar på vad lyxgodiset från Östergötlands Ullspinneri ska bli. 🙂
Tidig start idag – det var dags att lämna över trotjänartoyotan till min vän Bengt. Rickard körde den och jag tog min premiärtur (iaf premiär för en längre) i Subarun. Laddade med favoritmusik av vännen Anders. Älskar hans musik! Han var med på träffen på Vegan Bar i Malmö förra veckan förresten. En favoritmänniska!
I jord och Tralla La Lalla är favoriterna.
Subarun är automatväxlad och har farthållare. U N D E R B A R T!!
Har man ont i kroppen är det såå skönt att inte behöva växla (aaaj i handled, armbåge och axel) och att inte behöva sitta och pressa ner en pedal hela tiden (aaaj i hela benet). Vilken skillnad!
Det blir ju en form av hjälpmedel, det också, som underlättar tillvaron otroligt mycket.
En fin åktur blev det, fast hu jag tycker verkligen INTE om att köra över Stora Hammarsundet (jag är så förfärligt höjdrädd) – då skruvar jag upp volymen hööögt på musiken och sjunger med för full hals. Ja, det hjälper. 😉 Nå, jag överlevde den här gången med (det går ju bättre för varje gång, ändå) och när vi var framme i Boxholm lämnade vi över nycklar till Bengt och så for vi, alla tre, till Tranås och åt lunch. Qvick var också med och åh vad jag älskar denna hund! Man kan ha honom med sig överallt. Nu låg han under bordet medan vi åt, och spanade på folk och hundar som gick förbi. Stilla och tyst, bara tittade och sniffade.
Vi for sen till Ödeshög, till Skattegårdens Handelshus. Jag har varit där förut, tillsammans med Bengt, men det var nytt för Rickard. Det är ett helknasigt ställe, de har nog banne mig ALLT man kan tänka sig. Stort och smått, vanligt och ovanligt. Överallt.
Rickard och Bengt gick in en sväng och Qvick och jag satte oss i skuggan och tittade på grejer och folk.
Samma där: han bara tittar. Skäller inte, bryr sig inte om mer än att iaktta folk och hundar. Bara ligger där och kikar på dem.
Jag gick in en sväng jag med, men jag gick bara direkt till hyllan med garner och stickor. De säljer jättesköna stickor i trä där, så jag passade på att köpa ett par set med strumpstickor och så blev det lite bomullsgarn till disktrasor. Jag orkar inte gå i en sån affär mer än så, det är så otroligt mycket grejer överallt så min hjärna kokar över av alla intryck. Jag gjorde den där raketinsatsen till garnhyllan, betalade och så ut igen. 😀
Ja, sen var vi ju också till himmelriket, det får jag ju inte glömma. För är man i Ödeshög MÅSTE man ju till…
Det är inte mitt första besök och inte mitt sista heller. Underbart ställe och ljuuuuvliga garner och Ulla-Karin är supertrevlig och ja, har ni chansen så gör ett besök, verkligen!
En hel påse garn fick följa med mig hem – jag ska fota ljuvligheterna imorgon i dagsljus. Visjögarn och Karamellgarn blev det. Och ett kit till en dragspelsbasker, den är så rolig att sticka! (Detta blir nog min fjärde, tror jag.) Kul att sticka och så är den så bra för man kan bära den som en basker eller mer som en vanlig mössa, vilket man föredrar, beroende på hur man blockar den t.ex.
Ja, sen fikade vi på Kafé Lovisa också. Mysigt att sitta i trädgården där och fika. Perfekt när man har hund med sig, också.
Efter det skjutsade vi hem Bengt och sen for vi hemåt och jag var så slut att det kändes som det inte fanns en enda tanke i mitt huvud. Jag menar, alltid tänker man väl något, men det var mest tyst där inne. Ja, förutom polaren Tinnitus, då. Skönt då att vara med älskade människor som fattar och låter en vara så där avstängd. Då funkar det, trots att man inte funkar.
En jättefin dag!
Tack, Rickard och Bengt!
Tack, livet.
Tack.
***
Med rättstanving och kämpakämpafokus tog detta lillal inlägg ändå två och en halv timme att skirva.
En sida av utmattningssyndrom.
Jag skrivr det för att berätta hur det är, ite för att ni ska tycka synd om. Folk (och FK) tror att äh, det är väl inte så farligt, trött är väl alla ibland. Det är så enormt mycket mer och värre än så. Det metsa skriver jag inte omhär, för alla ord tar så enormt mycket kraftt och den villjag, här i bloggen, lägga mest på det som är bra och roligit. Nu skrivr jag utn koll coh då ser ni hur det blir, när hjänran liksom kokat över, fasnat, r trött trött.
Alltså…lyckan i att vakna och man är på Öland..!
(Ja, jag är väääldigt förtjust i Öland.)
Det gjorde ju inte precis ont att vakna till detta, heller.
Frukost och checka ut, sedan ut på vidare färd. Vi bestämde oss för att fara runt hela Öland så vi bokade en övernattning till, på norra Öland. Det här första boendet låg strax utanför Mörbylånga – nu for vi söderut längs Ölands västkust. Första målet var Ottenby/Ölands södra udde och Långe Jan.
Kossor! Det är kossor överallt på Öland! 🙂
Öland är så vackert och jag blir så lycklig av Öland!
Då har vi ju varit så långt söderut man kan komma på ön, rundat sydspetsen så att säga, och beger oss uppåt längs Ölands östkust.
Ett stopp vid en fantastisk (en av måååånga på Öland!) strand. Tanken var ett dopp, men det var så himla mycket maneter så njaä… Jag gick i till knäna och fick kryssa mellan geléklumparna hela tiden. Kändes inte så lockande att stoppa ner hela sig i det. 🙂 Men en skön paus blev det ändå, att sitta där och njuta av den varma sanden och den vackra utsikten.
Fler kossor!
(Ja jag är rätt förtjust i kossor också.)
Sen blev vi hungriga och stannade här:
och åt detta:
Fish & chips, i fina lilla Bläsinge hamn. Väldigt gott – godaste fish & chips jag ätit i Sverige hittills.
Nästa stopp blev Ismantorps fornborg:
“I mittlandsskogen på gränsen mellan fem socknar ligger en av Ölands större fornborgar. Borgen har en diameter av 127 m och en höjd av 2,5 m. Ringmuren är uppbyggd i skalmursteknik med nio portar. I borgen finns 88 husgrunder, byggda radiellt från muren. Husgrunderna syns fortfarande tydligt, vilket skiljer den från många andra borgar där den inre delen blivit uppodlad. Få fynd har gjorts i borgen, vilket tyder på att man inte bott här längre perioder. Vid en undersökning i början av 2000-talet gjordes ett fåtal fynd, bl.a. ett dräktspänne i järn och en pilspets. Föremålen daterar borgens användning till mellan 200-600 e.Kr. Ett silvermynt, troligen arabiskt, visar också att borgen åtminstone haft besök under vikingatiden. Men än så länge ruvar borgen fortfarande på många av sina hemligheter.”
Källa:Länsstyrelsen, Kalmar län
Vidare norrut, och tänk av en slump hamnade vi i Löttorp och bara råkade köra till Ullcentrums butik… 😉
Oj oj oj…det var rena himmelriket, det! Mängder med fina linnekläder, t.ex, och så allt garn förstås. Ullcentrums ullgarn är ett av mina favoritgarner, så det blev en och annan härva som fick följa med hem. 🙂
När min puls hade lugnat sig efter ullhimlen for vi vidare norrut. Nu med målet Ölands norra udde och Långe Erik.
Dom får nog göra en större skylt…
Så har vi då rundat Ölands norra udde och kör nu söderut igen, på öns västkust.
Regn på gång… Och Blå Jungfrun skymtar där borta.
Framme vid nästa övernattningsställe; en jättefin liten stuga strax utanför Byxelkrok. Här är deras sida på Airbnb.
En liten vila innan vi drog ut igen en sväng.
Enda nackdelen med det här boendet var att det låg i ett stugområde; det var rätt livat runt omkring – många barnfamiljer. Men, vi skulle ju inte vara så mycket där mer än sova, så det funkade ändå.
Vi var badsugna och det var en underbart vacker kväll så vi begav oss till fina Tokenäs (jättenära stugan) och tog ett ljuuuvligt kvällsdopp!
Efter badet: lyckaaa!
Det var såå skönt i vattnet och alldeles klart!
Det var svårt att slita sig därifrån. Såå underbart!
Så alldeles underbart! Älskade, älskade Öland!
Till slut fick vi ändå ge upp och åka tillbaka till stugan för myggorna hade kalas på oss.
Linneklänningen jag köpte hos Ullcentrum.
…och garnet. 🙂
Några varv på regnbågssocka två.
Två trötta men vääldigt nöjda resenärer. 🙂
Lugn och skön låångsam morgon och förmiddag med kaffe och stickning i förtältet.
Trött. Så trött. Skönt att försvinna in i stickningen. Flytta maskor från vänster till höger.
Nästan som meditation.
På eftermiddagen blev det i alla fall en liten utflykt: vi hade bestämt med Chrille att vi skulle hämta honom efter jobbet och sen äta sushi tillsammans. Rickard och jag hann med lite kyrkogårdspromenerande innan. Vi började vid Olaus Petri kyrka i Örebro.
“Olaus Petri kyrka i Örebro har fått sitt namn efter reformatorn Olaus Petri som föddes här i Örebro 1493. Olaus och hans yngre bror Laurentius, född 1499, var båda elever till Martin Luther. I hans anda inledde de reformationen av Svenska kyrkan genom att översätta Bibeln till svenska.”
Källa: Svenska kyrkan
“1912 stod kyrkan färdig efter trettio år av förberedelse. Mannen bakom verket var lektor Adolf Kjellström (1834-1932) vars porträtt hänger i västra sakristian.
Byggnaden ger sken av att vara betydligt äldre än så. Förebilden är antikens basilika, kejsarens officiella tronsal, vilken utmärks av ett mittskepp och två sidoskepp, samt ett upphöjt kor med avrundad absid. Stilmässigt återspeglar kyrkan 1200-talets ideal. Murarna har romansk tyngd medan gotiken framträder i valvbågar, fönster och inredning. Olaus Petri har kallats ett av historieromantikens förnämsta byggnadsverk i landet.”
Källa: Svenska kyrkan
Jag har åkt och gått förbi Olaus Petri så många gånger men aldrig gått in förut. En fin liten kyrkogård.
Sen tänkte vi att vi skulle besöka Ronny Peterssons grav så vi begav oss till Almby kyrka och kyrkogård. Tyvärr hade vi inte kollat upp innan exakt var han finns och vi hann inte gå igenom hela kyrkogården idag så vi får leta vidare vid ett annat besök. Det var nog lika bra just idag för mila makter så förstörd jag är i lederna idag. Alla rörelser är på ögonen tåras-nivå. Jag höll på att halka omkull igår på en slirig matta och det känns. Fy fasiken.
En väldigt fin kyrkogård är det så besöket var absolut inte i onödan.
“Almby kyrka i sydöstra Örebro började byggas på 1100-talet eller senast under tidigt 1200-tal. Vid en dendrokronologisk undersökning av Almby kyrka visade analysen att en ekstock vid långhusets norra sidas murrem dateras till ett fällningsår någon gång mellan 1103-1123.
Kyrkan har därefter byggts ut i etapper. Kyrkan av sten från 1100-talet utvidgades på 1200-talet till en salkyrka. Tegelvalven slogs under 1400-talet. I kyrkan finns två gravkor samt en predikstol från 1681.
Det lilla kyrkorummet domineras av medeltidsinspirerade valvmålningar från 1906. I stället för altartavla finns i koret en glasmålning, Stjärnan över Betlehem, uppförd 1928 av Stockholms Glasmåleri. Även kyrkans södra vägg har fönster med mindre glasmålningar, bl a “Almbykorset”, vars förlaga är hämtad från en smidesbeslagen dörr av ek från 1200-talets mitt (finns nu söder om koret i lillkyrkan). I kyrkan finns även en predikstol och en dopfunt från 1680-talet.
Kyrkan saknar torn, i stället finns en klockstapel som uppfördes 1697. Lillklockan, en av Närkes äldsta, är från 1200-talet.
Almby kyrka är belägen på en höjd i ett tidigare jordbrukslandskap. Området kring kyrkan har lång kontinuitet som kultplats, flera fynd av förhistoriska gravar på kyrkogården visar att ett hedniskt gravfält senast under 1100-talet övergått att bli ett kristet område med kyrka och begravningsplats.”
Källa: Svenska Kyrkan
Detta är nog en av de vackraste gravstenar jag sett.
Det här (här ovan, alltså) tycker jag är otroligt fint! Så skulle jag gärna ha på min grav den dagen det är dags. Såå fint!
Sushi blev det och gott var det! Vi åt på SushiYama på Marieberg idag. Chrille var jättetrött efter en stressig dag på jobbet så vi skjutsade hem honom direkt efter maten. Jag var också trött så vi fortsatte hemåt sen.
Vittjade brevlådan och i den låg det en massa godis idag. Det handfärgade sockgarnet “Jaga monster” från Limmo Design, med lite extra godis! Tack Lillemor! 🙂
Regnbågsgarn från Garnkorgen: Regia Pairfect 1736 Neon Color.
Där fanns också två finfina böcker: Sagornas stickbok av Celia B. Dackenberg (äntligen!) och 2stickares fina bok Sticka flerfärgsstickning med lyfta maskor.
Sen har det mest blivit stickning i förtältet resten av kvällen. Jag orkade inte mer än så. Bästsällskap har jag i alla fall. 🙂
Man har bra dagar (hälsomässigt tänker jag nu, lycklig är jag nästan mest hela tiden känns det som) och man har dåliga dagar. Igår var av den dåliga sorten. Rickard och jag besökte ett par köpcentrum, korta besök bara, för ett par tygaffärer och ett par second hand. Avslutade med att handla på Ica. Inget betungande alls och ingen brådska. Det struntade min mage i; den hade bestämt sig för att det var en dag då den skulle jävlas (hello IBS) så det blev toabesök så där en gång i halvtimmen, typ. (Sorry om detta blir för mycket information, men jag skriver som det är med hälsan, speciellt det kopplat till EDS och UMS, för det behöver informeras om sånt.)
När allt bara rinner rakt igenom en blir det ont om energi, och har man utmattningssyndrom dessutom så rasar man fort. Inne på Ica var jag så slut att jag trodde jag skulle svimma av allt ljus, alla ljud, allt folk, all rörelse, alla grejer.
När vi kom hem kraschade jag på soffan och sov nån timme, helt väck. I ett sånt läge går det inte att göra något annat, jag måste lägga mig ner. (Något många inte förstår alls, tyvärr.)
Vilan gjorde gott för hjärnan, men då har vi den andra sidan av myntet: kroppen är sur. Det gör ont i nacken (undrar om jag får träffa ortopeden på den här sidan nyår?) och det gör ont i axlar, höfter, armbågar och knän för att jag legat ner ett tag. Ja: damned if you do, damned if you don’t, så är det oftast när man har EDS. Min knän och fotleder bestämde också sig för att det där att gå i trappor, det ska vi då inte syssla med. Häpp!
Piggare i skallen blev jag i alla fall – man får ta det man får, sa flickan. 🙂
På vår lilla runda hittade jag finfint kaffekoppstyg till en klänning och som “zebra” var jag ju tvungen att köpa zebratyget också. 🙂 Zebratyget räcker inte (stuvbit) till en klänning men det kan ju räcka till överdelen på en klänning t.ex.
Jag fyllde på sockgarnslagret lite också. Hösten närmar sig och snart bor jag i en stuga som inte riktigt är gjord för att bo i året om, så varma sockor kan behövas. Både till mig själv och till gäster. Jag har varit lite less på sockstickning ett tag, men nu är det roligt igen. Det är ju också ett så himla bra projekt att ha med i väskan (jag går inte hemifrån utan en stickning i väskan); koftor är lite mer otympligt. 🙂
Loggade in på Försäkringskassan och jajamensan, där fanns ett rart litet brev:
Av allt både jag och läkaren skrivit, om stora problem på flera plan, så är det detta som de fokuserar på:
Dom förbättringarna är SMÅ och en ytterst liten del i det hela. Problemen är långt fler. Det är såå mycket annat som är problem än enbart smärtan (som är lägre men läget är inte helt ok än) och sömnen (ja jag sover bättre nu: jag sover 1,5-2 timmar åt gången istället för 30 minuter, wow!).
Slutsats: tala för 17 inte om för FK att det sker framsteg, hur oerhört pyttesmå de än må vara!
Eftersom det skett små (pyttesmå, men ändå) förbättringar så är jag nu helt arbetsför. Jajamensan.
Idioter!
Jaja. Jag piggade upp mig med såpbubblor.
Man ska inte vara så jävla vuxen jämt.
Gröna koftan växer, jag är nu inne på ärmstickandet.
Rickard var inne i stan på jobb igår kväll. Medan han roade sig 😉 i en serverhall satt jag ute i ljuvlig sommarkväll med ett glas alkoholfritt rosévin, stickning och hund.
Sommar! Underbart!!
Blev sysugen, men orkade inte så långt. Klippte ut delarna i alla fall. Jag ska testa att sy en Fen Dress i trikåtyg och detta får bli mitt testtyg. 🙂