Lördag morgon anslöt min vän arkeologen, A, och vi gav oss ut på tur.
Dagens första stopp var Husaby kyrka. Så otroligt vacker!
“Den första kyrkan på platsen var en stavkyrka, till vilken ett torn byggdes på 1000-talet, ett sk västverk med halvrunda trapptorn i norr och söder. Stavkyrkan ersattes i början av 1100-talet av ett långhus med absidförsett kor byggt av tuktad sandsten i romansk stil.”
Källa: Svenska Kyrkan
“Ett hagioskåp, eller möjligen kommunionfönster, från medeltiden finns bevarat i korets södra vägg.”
Källa: Svenska Kyrkan
“Korskranket är bevarat, som under medeltiden. Det avskiljde helt långhuset från koret. I triumfbågens norra vägg finns den ambo, som under den katolska tiden användes som predikstol.”
Källa: Svenska Kyrkan
Nästa stopp: Flyhovs hällristningsområde.
“Det var två vallpojkar som 1889 upptäckte hällristningarna när de rev upp en bit av gräset som täckte ristningarna. Notarien Julian Olbers från närbelägna Kållängen fick nys om ristningarna, insåg snart deras värde och rapporterade till dåvarande riksantikvarien, Hans Hildebrand.
Under åren som gått sedan upptäckten har arkeologerna hittat fler och fler bilder på de plana sandstenshällarna på Kinnekulle. Flyhov är Västergötlands största hällristningslokal. Här finns över 450 figurer på ett tiotal hällar. Hällristningar av den här typen är annars ganska ovanliga i Västergötland. Sedan 1950-talet är ristningarna på alla hällar utom en imålade för att besökare lättare ska kunna se dem. Om ristningarna var målade på bronsåldern vet man inte.”
Källa: Länsstyrelsen
Västerplana kyrka, byggd på 1000-talet. Jag tog inga bilder där inne då det pågick en liten konsert (det var någon slags kulturrunda överallt i Kinnekulle den dagen) men klicka på länken så får du se hur fantastiskt fin den är!
Sedan ett stopp vid Forshems kyrka:
“Forshems kyrka byggdes omkring 1130 och är som enda kyrka i Norden vigd åt den Heliga Graven. Kyrkobyggnaden är uppförd i kalksten. Äldst är långhuset som härrör från 1100-talets mitt. I slutet av 1200-talet revs det ursprungliga koret och ersattes med det nuvarande. De största förändringarna skedde på 1760-talet när korsarmarna tillkom.”
Källa: Svenska Kyrkan
När det var för oroligt i Jerusalemområdet så att det var för farligt att bege sig på pilgrimsvandring dit, vigdes alltså vissa kyrkor åt den Heliga Graven och en pilgrimsfärd till en sådan kyrka räknades som att man varit vid den Heliga Graven. Nu har jag ju inte gått en pilgrimsvandring, bara åkt på krumelurtur, men man kan ändå liite säga att jag faktiskt varit i Jerusalem. Det ni! 😉 Detta är väl det närmaste jag kommer den Heliga Graven i Jerusalem i mitt liv.
Otroligt fin liten kyrka är det hur som helst.
Sedan gick färden vidare till Sparlösastenen:
Efter det (det låter lite som att vi åkte runt jättemycket, men alla dessa platser ligger inom ett väldigt litet område) blev det Gudhems klosterruin:
“Omkring 1175 skänktes Gudhems kungsgård till det nygrundade Gudhems kloster av kung Knut Eriksson. Klosterkyrkan, som ursprungligen tillhörde kungsgården är något äldre och uppförd i början av 1100-talet. Gudhem räknas som ett av Sveriges allra första kloster efter Vreta kloster (1100) och Alvastra kloster (1143).”
“En annan gynnare av klostret var Katarina Sunesdotter. Hon var änka efter kung Erik Eriksson (1216–1250). Katarina donerade när hon blivit änka gods till klostret, och levde sedan i det till sin död. Genom detta fick man möjlighet att bygga upp en klosteranläggning och klosterkyrka, vilka fortfarande finns kvar som ruiner. Under kommande decennier ökade Gudhem i storlek och betydelse för varje donation.”
Källa: Wikipedia
En väldigt fin upplevelse att gå omkring i dessa ruiner. Vackra rester av klostret och en fantastisk utsikt.
Sen blev det färd tillbaka till hotellet. Ett par timmars vila för mig innan vi åt middag på hotellet. Jättegod mat och prat i 4 timmar, om arkeologi och historia och funderingar kring hur livet såg ut på stenåldern och såna saker. Att äta middag med en arkeolog är för mig som…ja, det är en högvinst i alla fall, helt klart. 🙂