Monsterjakten är avslutad

Sockorna i “Jaga monster” från Limmo Design är färdiga. 70 gram gick det åt. Stickade på 2,5 mm med istickshäl (afterthought heel). Jag är supernöjd; jag älskar verkligen färgerna!

Sätter jag mig på golvet/marken är det genast någon som vill vara med. Nära.
Älskade bästis!

Idag ska jag fortsätta på tröjan i Visjögarn, lägga upp till ett par sockor i 7 Bröder från Tiinas Garn och virka disktrasor till mitt nya hem. Och vila. Alltid många vilor.

Mumin och monsterjakt

Åh vad jag tycker om “Jaga monster”-sockgarnet från Limmo Design! Riktigt bra garn och färgerna är ju underbara!

Trött-dag idag, så det är mest stickning för hela slanten. Jag varvar mellan sockorna och tröjan i Visjögarn från Östergötlands Ullspinneri.

Och så har jag fått hem två tyger till, till klänningar, den här gången från Vintage in my heart:

Jag ÄLSKAR Mumin och färgerna i det här tyget är sååå fina!!

Rickard åkte hem till Rönninge i torsdags och tanken var att jag skulle stanna i Striberg några dagar. Pffft, inte kunde vi vara ifrån varandra heller… Dagen efter, d.v.s. igår, tog jag bilen och drog österut. 😉

Jag är så väldigt, väldigt glad i nya bilen för med automatväxel och farthållare kan jag nu köra längre sträckor utan att få kräksont (ibland flera dagar efteråt) av det. Yes!!

Mattips: igår lagade jag Zeinas Butter halloumi till middag och det var såå gott! Fast, helt ärligt, så tyckte jag osten gjorde varken till eller från – det var såsen som var MUMS! Nästa gång gör jag helt enkelt den såsen och så ris till. Det räcker alldeles utmärkt så. Goda, goda smaker i den såsen!

Ikväll ska jag laga Systrarna Eisenmans vietnamesiska nudelsallad till middag.

Men just nu ska jag ta en tupplur. Vila, vila, vila, annars funkar ingenting. Vila, medicin och TENS. Utan dom sakerna går det överhuvudtaget inte. Jag har nu ökat morfinplåstret från 5 till 10 och det verkar funka bättre än den lägre dosen. Tillsammans med ett jämnt intag av Alvedon så är smärtnivån en helt annan än förut. Smärtfri är jag inte och det kommer fortfarande smärttoppar (det har jag extra tabletter till) men det är skillnad. Om jag nu bara får komma ifatt och vila ifatt så kanske det blir folk av mig igen. (Tyvärr anser FK ju att jag är frisk nu pang bom, suck.)

Ja just ja, jag var ju äntligen hos ortopedtekniker i tisdags! En supertrevlig en, både bemötande och service var tip top. Bemötandet är enormt viktigt när man blivit illa bemött inom vården så otroligt många gånger, det är alltid stress när man ska träffa en ny person. Martin var i alla fall supertrevlig och han vet vad EDS är så hela den biten slapp jag förklara dessutom. Ytterst sällsynt!

Vi gjorde fotavtryck som ska bli till skoinlägg och så fick jag ortoser till båda mina knän. Såå skönt att ha dem på, vilken skillnad! Jag går inte alls lika vingligt med dem på, knäna blir stabilare och gör inte lika ont. Lättnad!
De väger inte alls mycket och är mycket smidigare och bekvämare än man kan tro.

Ok. NU ska jag vila.
Häpp!

Stickning, stickning, mer stickning och lite svamp

Min gröna kofta i Isager Tweed är nu helt färdig och jag är supernöjd! Garnet är mjukt och skönt och behagligt och jag älskar färgen!

Koftan är en Emelie fast utan spetsmönstret. Jag älskar Emelie-mönstret, den blir så bra. Detta är väl nummer 4 i ordningen, tror jag? 🙂

Sen kunde jag inte hålla mig längre, jag måste nysta och börja sticka av det handfärgade sockgarnet “Jaga monster” från Limmo Design. 🙂 Fotade först garnet liggande i mitt knä, men det försvann ju ihop med min klänning så jag fick lägga garnet i stolen och fota istället:

Visst är det vackert? 🙂

Vi tog en kort svampletartur i skogen och jisses, man behöver inte gå långt i år för att få ihop en bra svampskörd inte!

Vi åt pasta med stekt Karl-Johan och kantareller den kvällen, ungefär samma igen till lunch nästa dag och ändå hade vi detta kvar sen:

Det tog Rickard med hem till Rönninge så att John och Tommy skulle få dom också.

Jag har stickat några varv till på Jaga monster-sockan men mest har jag arbetat på med sjalen till Tant V:

Jag är idag nästan alldeles färdig; har bara några få “spetsar” kvar på kanten.

Och den här hunden… min allra finaste, bästa polare. Alltid med mig, alltid nära!

Vi satt uppe sent igår i tältet. Mysigt att sitta där och lyssna på regn och åska.

Bäst att ha stickningen nära till hands när man går och lägger sig, ifall man skulle vakna och sticksug uppstå. 😉

Idag åskar det nåt otroligt och regnet dundrar ner. Jag sitter i tältet och stickar och lyssnar på ljudbok och bara tar det lugnt.