Sälletartur

I söndags blev det en segeltur igen. Rickards vän Jonatan hade fått tips om var man har stor chans att se sälar, så de ville ut och fota. Och jag tackar inte nej till en tur på havet (jag tycker fortfarande att just det är helt galet, haha).

Vi seglade förbi Dalarö. Åh så fint! Dit vill jag åka nån gång. Ja nu när jag inte är livrädd för att åka båt längre så vill jag utforska alla båtturer till olika öar i skärgården!

Alldeles underbart är det att sitta i en segelbåt på havet och sticka!

Sailing, I am sailing

Och ja, det är ju så knasigt och osannolikt så det är inte klokt. Men jag älskar det!

Ut på lite mer öppet vatten denna gång och ibland gungade det rejält och det var bara hääärligt!

Vi ankrade för natten i en vik och satt ute länge och njöt av solnedgången och av blodmånen.

Jag lyckades, för första gången i mitt liv, göra flätor. Det är ju synd jag inte har tjockare hår bara. 🙂 Men spinkigt till trots är detta numer standardfrisyren, för det håller håret borta från ansiktet bättre än hästsvans, och jag avskyr hår i ansiktet.

En såååå mysig kväll!!

Nästa dag seglade vi tillbaka mot Dalarö igen och njöt av solen och värmen och fläktande vindar.

På natten kom vi fram till samma fina vik som vi var i sist vi var ute, ankrade där och sov gott till 6 på morgonen då vi väcktes av ösregn och hejdundrande åska rakt ovanför oss. När det dragit vidare var viken alldeles lugn och spegelblank och det blev ett ljuuuuvligt morgondopp!

 

Här kan man vara!

Specialfrukost med fantastisk utsikt. 🙂

Vilken helg! Vilket väder! Vilken glädje!

Det tog två dagar innan världen slutade gunga, så knäppt!
Och jag längtar redan ut på havet igen. HUR knasigt är inte det??

Till havs!

Ja nu blev det ett långt uppehåll. Det var inte riktigt meningen, men jag har varit så oerhört trött och sliten. Så mycket att jag blev sjukskriven för utmattningssyndrom. :-/ Hjärnan är stekt. Eller kokt. Bränd till aska. Typ.

När man sitter i bilen en morgon och inte minns hur man ska köra för att komma hem efter att ha lämnat Chrille på jobbet, en väg man åkt 10 gånger i veckan i ett halvår…eller inte minns hur man kokar ägg utan att kolla i kokboken…såna grejer. Då är det inte riktigt som det ska.

Det är fullt bestyr att ta sig genom vardagen, så bloggen fick vara ett tag.
Kommer det sen människor som denna Ulla, och lägger såna skitkommentarer, då lackar man ur lite. Men, såna kan man porta och så glömmer man dom. Det finns människor och så finns det människor som är värda ens uppmärksamhet.  Men det ska du veta, Ulla, om du fortfarande läser, och andra som du, att dom flesta fattar att allt i ens liv inte finns med i en blogg och nej, jag har ingen som helst skyldighet att berätta allt om mitt liv. Inte för dig och inte för någon annan. Stör man sig på mig, mitt liv och det jag skriver så är det ju bara att inte läsa. Någon rättighet att ta del av mitt liv bara för att jag har en blogg, det har du inte.
Min blogg, mitt liv, mina regler.
Så, nog om surtrutar nu.

Det är tungt att vara utbränd, att ha utmattningssyndrom som det heter med ett finare ord, och EDS’en har blivit mycket sämre de senaste månaderna, så det är besvärligt, det är det. Men ledsen och deppig är jag inte och jag njuter av livet så mycket jag bara kan. Motgångar är inte hela bilden, det finns såååå mycket bra också!

I lördags t.ex, då for jag ut på havet! I en segelbåt!! Vem hade trott det för ett år sen? 🙂

Elisabet och Pv minns hur jag tyckte det var att kliva på och av Pv:s båt vid kajen på Ven för några år sen.., nu skuttade jag ombord som ingenting och inte det minsta orolig eller rädd var jag.

Foto: Rickard.

Heeeelt underbart var det!!

Vi åkte en liten tur, sen ankrade vi i en liten vik och där stannade vi tills det var dags att åka hem på söndag eftermiddag. Heeelt fantastiskt härligt!!

Foto: Rickard.

För drygt 1 år sen hade jag grinat av skräck om jag befunnit mig ombord på en segelbåt på havet och i själva havet med för den delen. Nu? Nu gör det mig BARA lycklig! Och jag har skuttat omkring på båten utan minsta lilla obehag ens. Badat i havet på djupt vatten, från båten. Guppat omkring i svallvågor och skrattat högt av känslan.
Då: fullständigt otänkbart.
Nu: lyckaaaaaaaaaa!!! 😍😍

Jag tror jag badade 8 gånger det dygnet. 20 grader i vattnet och så alldeles ljuvligt!

“Kaptenens” kommentar om min badlycka, haha. 🙂

Foto: Rickard.

Det här vaknade vi till på söndagsmorgonen:

Det blev morgondopp vid 6-tiden och det var nog det bästa. Så lugnt och fridfullt och man kände sig så nära naturen och Livet.

Stickning hände förstås också. 🙂

Det går inte riktigt att beskriva hur underbart det dygnet var.

Magiskt!