Fredag

Michelin väcker mig nästan prick klockan 6 varje morgon, då ska han ut. Ingen diskussion, det går inte att övertala honom att vänta lite till. Det ska bli skönt när kattluckan är monterad. 🙂

Det gör inte så jättemycket för jag tycker om att vara uppe tidigt; tidig morgon är min favoritdel av dygnet, men ibland vill och behöver jag sova lite längre. Inatt somnade jag inte förrän bortåt halv 3, då blir det liite segt att kliva upp vid 6. Nå, om en vecka har jag en bebis i huset, då lär det ändå blir lite si och så med sömnen ett tag. 😀

Vi gick på morgonpromenad, Qvickenicken och jag. Det är så underbart att bo här så det går knappt att beskriva! Skog, skog, skog var man än går. Bara fågelsång och trädsus.

Älskad, älskad bästis. Snart blir han storebror. 🙂

Och den här människan… Han gör mig lycklig!
Efter lite skoj på Twitter igår kväll blev det så att Sanne frågade honom, åt mig, om han ville gå på dejt med grannen och det ville han visst, så ikväll ska jag bjuda på middag. 😉  😀

Christels handvärmare är nästan färdiga. Jag lägger ut beskrivningen när de är helt färdiga sen.

Läslycka, dubbelt upp

Jag har lyckats läsa! Det har varit helt hopplöst sedan utmattningen brakade till så gissa om jag är glad!

Boken, The Bone Houses av Emily Lloyd-Jones, var dessutom såå bra! Åh vad jag tyckte om den här berättelsen! Annorlunda, sorglig, vacker. Och jag inte bara kunde läsa: jag läste ut boken på ett par dagar! Är min läsförmåga tillbaka på riktigt nu? Jag hoppas det.

Häromdagen kom garn jag beställt, det skulle hämtas i Sannerud. Aldrig hört talas om, men iväg for jag, lite svärandes över att paketet inte kom till Laxå. Det visade sig dock vara närmare till Sannerud och dessutom är det verkligen jättefint där, så det var en fin liten överraskning. Paketet fick jag hämta i lilla lanthandeln; jättemysig med jättetrevliga ägare. Jag kommer definitivt att åka dit fler gånger, det är jättenära “över skogen” från oss.

De hade TivedsAle, det var jag ju tvungen att köpa en. Nu har jag inte smakat den, för Micke fick den med sig. Jag kan ju köpa en ny. Jag väntar fler paket så det dröjer nog inte länge innan jag far till Sannerud igen. Får utforska lite mer då. Jag menar: “Ta en kort promenad ner till sjön Unden där du hittar en liten badstrand och en hamn för småbåtar”… så står det på sidan om Sannerud. Hamn låter väl fint men badstrand låter ännu bättre. 😉 Kanske blir det ett oktoberdopp i Unden?

Jag stickar på en “halstub” i Lettlopi, men har inte bestämt mig än om det blir något att ha. Jag ska sticka färdigt den, sen får vi se.

Jag stickar också på vad som började som muddar men som blir en längre variant som räcker upp på handen, med hål för tummen. Om jag blir nöjd med dem ska Christel få dem när jag hämtar Qai. (Christel är alltså kennelägaren.) Jag tänker att de kan värma händerna när man jobbar på gården eller i skogen, som hon ofta gör.

Jag stickar i Mellanraggi, lite osäker på färgen då jag har tappat bort etiketten men jag tror det är “Dusky grey print” (28376). Mjukt och skönt!

Höstglädje

Åh vad jag älskar den här tiden på året! Den här otroligt blåa himlen, lövens knalliga färger, den friska luften. Man behöver bara kliva utanför dörren så är det som om naturen blåser glädje rakt in i själen på en!

Jag må vara 47 men jag tröttnar aldrig på att gå bland prassliga höstlöv.

Var över till Agneta idag och släppte ut hennes hundar i hundgården en stund när hon var på jobbet. Medan de var ute och skuttade omkring satt jag i solskenet och stickade och kände en sån stark glädje att det kändes som att jag skulle spricka. Naturen, alltså! Och årstider!

Sen gick Qvick och jag en runda här på gården. Vi är billösa för tillfället men vad gör det, när man har allt det här fina precis utanför huset?

Tillbaka hemma satt vi länge på trappen och njöt, alla fyra. Solen värmde skönt och det doftade höst och vi var tillsammans.

Ibland är det allt man behöver.