Krumelurtur med extra allt, del 3: Varnhem och Kata

Efter en frukost var det dags för mer spännande upplevelser med expertguidning. Vi började med en titt i domkyrkan där A berättade och förklarade massor av intressanta saker.

“Skara domkyrka har anor från 1100-talet men fick sin nuvarande höggotiska prägel på 1300-talet. Den är helgad åt Sankta Maria och är Sveriges äldsta domkyrka. Här finns bland annat en medeltida krypta och en skattkammare med flera unika skatter. Glasfönstren med Bibelns berättelser är gjorda av Bo Beskow.”
Källa: Svenska Kyrkan

Jag tog inte så många bilder eftersom jag ju redan varit in en sväng på fredagen. Vi gick bl.a. ner i den medeltida kryptan.

Färden gick sedan till…

Varnhems klosterkyrka! Äntligen, äntligen har jag varit i Varnhem! Dit har jag velat åka sedan jag var liten. När jag var liten ville jag bli nunna (inte så mycket för Gud, utan för att få leva i någon slags frid, ett lugn och utan en massa prylar omkring mig – jag tyckte ägodelar var betungande redan då) och det var Varnhem jag tänkte på. Att det var munkar som huserade i Varnhems kloster hade jag ju inte koll på då. Jag skulle bli nunna och skrida omkring i min nunnedräkt och njuta av lugnet och vara klok och ibland skulle jag sjunga vackert. Jag längtade efter friden jag föreställde mig rådde där (jag hade ingen uppfattning om allt hårt arbete de faktiskt utförde, förstås).

Klosterruinen utanför. Jag älskar klosterruiner, de är alltid så vackra! Och så känner jag alltid en sådan frid.

Uppe på kullen bakom kyrkan ligger Kata gård.

“Vid utgrävningar på höjden bakom klosterruinen i Varnhem har arkeologerna gjort sensationella fynd som berättar om platsen från tiden innan munkarna kom dit på 1100-talet. Här finns ruinen av en av Sveriges äldsta kyrkor, en privat gårdskyrka från vikingatiden. Kyrkans krypta är kanske Sveriges äldsta bevarade rum! Här finns också en kristen gravplats som började användas redan på 900-talet – sensationellt tidiga dateringar! Runt omkring ligger de äldre gravhögarna från järnåldern som visar att gårdens historia går långt tillbaka i forntiden.

Här öppnades i maj 2017 en helt ny spännande informationsbyggnad där modern arkitektur möter 1000-åriga murar. Platsen kallas Kata Gård efter den kvinna som härskade på storgården under vikingatidens slutskede.”
Källa: Västergötlands Museum

Landskapet är så vackert! Pilgrimsleden här skulle jag vilja gå nån gång.

Kyrkan och klosterruinen sedd uppifrån informationsbyggnaden vid Kata gård. Besöket hos Kata var väldigt fint. Jag såg en dokumentär om när de fann kyrkan och Kata för ett tag sedan, väldigt intressant verkligen, och nu var jag där!

Dokumentären finns på SVT Play flera månader till. Se den! Du hittar den här.

Där ligger hon, Kata. I sin grav, under glasgolvet. Det var väldigt, väldigt fint att stå där hos henne en stund. Tidsperspektivet är svindlande. Verkligen fint!

Kyrkoruinen.

Efter Varnhem blev det gånggrifter för hela slanten och det var nog det mest spännande av allt för mig, men det kommer i ett eget inlägg.

Krumelurtur med extra allt, del 1

Jag har varit på liten roadtrip med historie- och arkeologitema. Tillsammans med en vän som är arkeolog har jag besökt några heeelt fantastiska platser!  Många bilder blev det, så jag får dela upp det lite. Oerhört intressant att besöka dessa platser tillsammans med en arkeolog, det ger ju ett helt annat djup och man kan få svar på alla frågor som dyker upp när man står där.

Tufft också – nu är jag väldigt, väldigt trött på såå många sätt, sånt som inte syns och när man läser och tittar här nu kan man tro att det är så lätt allt detta. Så är det verkligen inte, men även med galen smärta och utmattning och all sån skit, så måste man försöka leva så mycket man kan. Man måste. Eller, jag kan inte tala för andra, men jag måste. Jag skulle inte orka med tillvaron om jag inte gjorde sånt här ibland, trots att “räkningen” blir skyhög. Min mentala styrka, att jag inte bryter ihop och/eller blir deprimerad, den kommer ur mina utflykter.

Förberedelser… Vad som också packades men inte är med på bild är TENS-apparat, 4 ortoser, 2 knäskydd, nackkrage, massagegrunka, extra kudde samt bäckenbälte i två varianter. Det där att resa med lätt packning…dom dagarna är över.

Första stoppet blev fina Sjötorp för vila och matsäck.

Sträckan Timmersdala-Varnhem…alltså…wow! Det var som att åka genom Astrids Körsbärsdalen! Så otroligt vackert, bilderna gör det inte rättvisa, inte ens nära.

Gav mig ut för att köpa något att äta på hotellrummet eftersom jag insåg att jag inte skulle klara att sitta upp för en middag på restaurang. Hotellet låg precis intill Skara domkyrka, så då måste jag ju kika in där en snabbis.

Ja, sen fick jag användning för alla mediciner, liniment och grunkor, och gjorde inget resten av dagen och kvällen annat än låg på hotellsängen och tja, andades. (Sköön säng, så jag sov riktigt bra sen i alla fall. Vandrarhem funkar inte nåt vidare numer så det blir hotell: jag måste ha en ordentlig säng.) Är det värt det? Svar: JA! Glädjen sånt här ger mig, den är verkligen något av det bästa för att stå ut med smärta och utmattningselände. “Gör mer av sånt du älskar!” – “order” från kuratorn. Hon har så rätt. Jag måste få ha någon sorts normalt liv ibland.

Söderby gravfält

Igår blev det en utflykt till Söderby gravfält här i Salems kommun och åh så vackert det är där! Tyvärr är det inte så fridfullt som det ser ut på bilderna för motorvägen ligger precis intill, men men. Vackert att se på är det och mysigt att strosa omkring i området. Det blåste ganska friskt också och jag gillar blåst, man känner sig så levande då!