Om 6 veckor bor vi i paradiset

Idag har vi kört ett första lass till gården. V bor fortfarande kvar men uthusen är tömda så vi får ställa grejer där redan nu.

Det blev en fika inne hos V innan vi for, hon är så himla mysig och rar. Det känns bra att vi har så fin kontakt, och vi sa idag att den ska vi fortsätta med sen, det gör mig så glad att V vill det.

Allt kostar och det mesta är väldigt, väldigt dyrt

Ja, allt jag gör, alltså. Det kommer alltid en räkning efteråt. Alltid.

Sliten, sliten. Flytten blev klar i lördags morse men jag betalar fortfarande dyrt för den.
Oerhört glad att jag är sjukskriven, för nu är det plågor deluxe.
Det blir mycket stickning och många vilostunder i horisontalläge. Lederna är djävulska, det känns som ben mot ben i alla “gångjärn” vid minsta rörelse.

Pyttefuskgranen jag köpte till husvagnen har fått lite av mitt hemmagjorda pynt och

förtältet har fått lite julmysbelysning. Det börjar kännas juligt. Fast inuti är det mycket ångest inför jul. Denna ständiga oro för pengar och ledsenheten över att inte kunna köpa julklappar, riktigt. Jag vet att det inte är vad julen handlar om och att man inte måste, men man vill ju. Det är ju roligt och mysigt. Lite extra god mat. Ja men ni vet, sånt mys. Och jag önskar att jag hade en större familj. Släkt. Nu har jag ju av egen vilja kapat vissa band, men ändå. Jag saknar jul-jularna. Med mormor och morfar och klappar under granen och ja.., sånt.

Michelin trivs här, precis som jag. Jag var orolig att han skulle protestera mot att tvingas stanna inne ett tag, men han har inte visat minsta intresse av att gå ut. Han är bara nöjd. Sover, utforskar alla vrår, busar med favoritleksakerna (fyllda med kattmynta, från Grympy Cat) och spanar på världen där utanför.

Och nu måste jag vila en stund igen, efter att ha skrivit detta jäääättelånga blogginlägg. Suck. Det kan jag tacka UMS för.

Tjingeling. Zzzzzz.

Nu börjar det

Det nya livet.
Det är underbart att det första som händer är julen. Och snö har vi fått!

Vi trivs så fantastiskt bra. Michelin utforskar och njuter. Qvick är som han alltid är: cool med precis allt. Han bara hänger med, vad man än hittar på. Nöjd och glad. Stiggen provbor ett nytt hem, om det funkar så tror jag det blir precis hur bra som helst för honom.

Jag är katastrofalt dålig just nu efter intensiv flytt och flyttstädning, så det blir väldigt, väldigt lugna dagar ett tag. Och julklappen till mig själv som jag tänkte jag skulle unna mig efter allt detta – massage – det blir det inget med för jag behöver en ny reläsats till värmepannan. Så kan det bli. Men värme är viktigt så så får det bli.

Humöret är det i alla fall inget fel på. Jag har ett lugn inuti nu som jag inte känt på länge. Och livet på väldigt liten yta är väldigt bra när alla, precis alla, rörelser gör ont.

Nu ska jag göra mig lite varm choklad, lyssna på julmusik och sticka. Brillbeevantpar nummer 6, eller om det är 7, haha. Bra med mönster som min hjärna klarar att komma ihåg, då bara kör jag på.

Tre av paren jag stickat hittills. Det orange och det röda paret har fått nya hem och det grå ska också skickas iväg.