En decemberonsdag i bilder

Jag är ju sämst på det här med Efit, och lika sämst på att blogga, men jag provar. Kanske orkar jag hela dagen den här gången?
Mycket händer här just nu – en flytt t.ex. – så orken är om möjligt ännu mindre nu, men men.
Fler som tar en bild i timmen idag hittar du här.


00:10
Trött trött trött men kroppen bråkar, så jag dricker varm choklad och lägger upp till nästa par vantar. Det blir fjärde paret Brillbeevantar på en vecka. Jag har fått lite vantdille och det här mönstret är så enkelt att min hjärna klarar av att komma ihåg det. Stickade färdigt ett gråvitt par tidigare ikväll:


08:00
Varit vaken en timme, men idag är det svårt att ta sig ur sängen. Varenda rörelse gör så ont så det tar tid. Det ser i alla fall ut att bli fint väder idag!


09:00
Ena knät hittade på nåt skoj så jag for i golvet. Sitter och pustar ut lite och Michelin undrar vad 17 jag håller på med.


10:00
Planerar dagen och stickar några maskor.
Ont eller inte, idag måste jag få mer gjort.


11:00
Pratar med G i Australien och stickar. Solen skiner! Härligt!


12:00
Packar lådor. Qvick hejar på.


13:00
Ugh. Det finns få saker jag avskyr lika mycket som att gå i affärer, men ibland måste man.


14:00
Hemma igen. Köpt en del saker till nya livet, hämtat ut ett paket, skickat några paket samt handlat lite mat. Nu är jag s l u t. Kräksont överallt. Det blir lite mat och sen en stunds vila, men sen måste jag fortsätta packandet och röjandet.

Jag tycker inte om att detta “jo men SEN ska jag vila” aldrig verkar ta slut.


15:00
Vilodags. Qvick nära intill som alltid. Åh vad jag älskar denna hund!


16:00
Sovit en stund, vaknar av galen smärtnivå.
Nu blir det dubbla piller och en bön att det räcker.


17:00
En timme senare börjar smärtan sjunka lite. Jag borde verkligen packa, men jag orkar inte. Jag hoppas smärtan lugnar sig lite till så kan jag nog få lite gjort senare ikväll. Ibland har jag så ont att jag inte kan sitta still och då gör jag en massa för att överhuvudtaget stå ut och ibland har jag så ont att det knappt går att röra sig. Det låter knäppt och motsägelsefullt, jag vet. Båda är på ungefär samma smärtnivå men på helt olika vis. Är det musklerna som gör ont, så går det att röra sig för att distrahera sig. Är det i “gångjärnen” smärtan är som värst så går det inte.

Nu blir det stickning en stund. Jag är OÄNDLIGT tacksam för att mina armar och händer fört det mesta är hyftsat ok, så att jag kan sticka så mycket som jag gör. Utan stickningen vet jag, på allvar, inte vad jag tog mig till. Stickning lugnar, distraherar och gläder.

Detta blir ett par Brillbeevantar som ska bli en julklapp till någon jag tycker väldigt mycket om. Julklappsstickning är nog den roligaste. Att få skapa saker som värmer till människor man tycker om, och ge bort i juletid. <3


18:00
“Blir’e nån mat eller?”


19:00
Tittar på flyttkartonger. Tomma sådana. Suckar. Petar på en grej. Flyttar på en annan. Suckar.
Går tillbaka till soffan.

Saknar. Saknar så många.
Vill inte vara här. Vill vara där.
I norr. Och i Värmland.
Här och där. Fast inte just här.


20:00
Ja inte går stickandet fort ikväll inte. Har faktiskt packat en låda, men sen sa höfterna stopp så nu är jag tillbaka i soffan. Startar en film, en som alltid funkar.


21:00
Stickning i snigelfart… Men det är ju också stickning. 🙂
Pratar lite med Micke. Det mår man alltid bra av <3


22:00
Ute på kvällspromenad med Qvick. Jag tycker om mörkret, det är vilsamt.


23:00
Ett kartonglock är nästan lika bra som en kartong… Speciellt alldeles intill ett varmt element.

Med den bilden säger jag tack för idag men stickandet fortsätter ett tag till.

18 thoughts on “En decemberonsdag i bilder

  1. Så roligt när du är med på EFIT. Det gör inget om det inte blir bilder varje timme. Det är ändå kul att se dina stickningar och promenader. <3

  2. Ja det där med att flytta tar sin tid, jag vet eftersom vi precis sålt ett hus och flyttat från Östergötland till Småland. Nu äntligen börjar det bli lite mer ordning i nya boendet även om en del kartonger återstår att packa upp.
    Men aj, att fara i backen lät inte som en höjdare. Hoppas du inte gjorde dig illa i fallet. Inget vidare att gå och ha ont heller, önskar dig en bättre morgondag med mindre smärta.

    1. Jag trodde den här flytten skulle vara enklare: jag ska ju bara ta med mig några få saker utöver kläder och garn. Voj voj, det är precis tvärtom!! Att göra sig av med saker är mycket krångligare och tidskrävande än att bara packa ihop och flytta dem från A till B. Suck.
      Man vill ju inte slänga fullt dugliga möbler m.m. på tippen, men snart blir det nog så. Ingen vill ha, helt enkelt.

  3. Så fina vantar, det ser mjuka och mysiga ut.

    Det är svårt att förstå det där med värk innan man upplevt det själv. När man knappt kan kliva upp, då är det fasen inte roligt.

    1. Dom blir varma, tror jag. 🙂 Rejält, isländskt ullgarn!

      Nej det går inte att sätta sig in i om man inte varit där själv tror jag.

  4. Med tanke på hur otroligt fina färger du stickar med, så är jag bara glad att du visar massor av bilder på stickning! Tufft av dig att orka med hela EFIT – men du gjorde det! Hoppas att du får lite hjälp med packningen och att någon tar hand om det du inte ska spara, finns det ingenstans du kan sätta upp lappar/annonser med “skänkes mot avhämtning”?

    1. Tack!! 🙂
      Jag har lite hjälp till och från, i alla fall.
      Jag har försökt bli av med allt möjligt – jag har ju i princip ett helt hem jag skänker bort – men det går trögt. Och de som visar intresse krånglar nåt sp otroligt många av dem att det bara blir mer jobb. :-/

  5. Din stackare som kämpar med smärtor, hoppas det snart blir bättring. Söta djur har du som ger dig villkorslös kärlek och får dig att stundvis kanske glömma bort hur ont du har. Tack för titten och trevlig andra advent

    1. Det är kroniskt och inget som går att bota, så man får stå ut tyvärr.

      Tack för besöket och trevlig advent till dig med! 🙂

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *