ILSKA

Jo, det stickas för fullt här, och nog finns det sånt jag kan, och ska, blogga om – men just nu är jag upptagen med att inte explodera av ilska över alla idioter som inte tar Covid19 på allvar.

Håll er hemma för fan! Så mycket det bara går!
Det här gäller alla, det funkar inte med “men jag ska bara”, “men man måste få unna sig”, “äsch, det går så fort” och sånt. Vad ÄR det för jävla ego-prat?!

ALLA behöver ta ansvar nu.

Nej, just du kanske inte skulle bli så sjuk, men de du eventuellt smittar då..? Du har ingen aning om vilken motståndskraft människor har omkring dig. Ingen!

Bästa rådet tycker jag är: “bete dig som om du redan är smittad”.

Jag. Blir. Så. Förbannad.

 

SKÄRP ER!!!

5 thoughts on “ILSKA

  1. Det tragiska är nu att i sjukvården alla kategorier av personal så finns många smittade, inom annan vård också och det är en olöslig situation nu som ingen vet hur den ska lösas. Men blir rätt inhumant om alla personal går hem och där ligger patienterna i maskiner, i sängar, på boenden ensamma, utan vård, utan mat, utan mediciner. Och portarna låses. Ingen anhörig får komma in, kan ju ha smitta.

    Och om all personal på apotek går hem, de möter ju många sjuka inom allt och även inom detta och blir troligen smittade, såg att ett apotek till en VC stängt p g a sjukdom, de gamla som stapplade omkring fick det väldigt svårt när de inte kunde hämta ut medicinerna.

    Och akut tandvård är svårt, tandkliniker stänger i massor. Ja tandläkare har ju ett besvärligt yrke med tanke på smitta, både för egen del och patienten.

    Och alla affärer stänger, säkert är personalen både sjuk och smittbärare men arbetar ändå. Och de som levererar kan ju också föra med sig smitta men ska vara inne så de är inte heller aktuella. Nej hur vi än vänder och vrider på detta finns just nu inga svar.

    Men man behöver kanske inte sätta sig på en fullsatt buss eller tåg och dra till fjällen, både för sin egen skull och andras.

    1. Naturligtvis. Jag talar om de som inte behöver ge sig ut men ändå gör det.

      Vi ombeds att inte resa inom landet heller, att hålla oss hemma. I påsk och allmänt.
      Ändå ska folk envisas med att…resa..?

      “Ja jo, men det där gäller ju inte mig/oss!”

      Vad är det man inte förstår?

      “Äh det går bra!”
      “Det ligger så ensligt!”
      “Man måste få unna sig!”

      1) Det vet du inte. Om du krockar på vägen dit och behöver vård?

      2) Och?

      3) Nej, det måste man inte. Man kan däremot unna andra människor att slippa smittas av människor som inte kan hålla sig hemma.

  2. Och så ofattbart tragiskt för sjukvårdspersonal som måste sätta sig på en fullpackad buss för att ta sig till intensiven och rädda liv och utsätta sig för så mycket risker, de saknar egen bil många så enda alternativ men de kunde ju vara hemma förstås och säga att de har hosta. Situationen är fruktansvärd för många arbetstagare. Helt osannolik. Och de kan bara inte lämna döende patienter.

  3. Ja, jag har skärpt mig, gjorde det ganska snabbt faktiskt men först tänkte jag att det inte rör mig för jag är ju ändå så ungdomligt pigg trots min ålder och mina krämpor. Fast den där uppmaningen från smittskyddet att man ska sig en funderare den uppfattas nog lite olika. En del, du och jag, tar den som en uppmaning att låta bli, andra kanske inte bryr sig. Kanske måste epidemiologerna säga ifrån på skarpen om folk inte begriper.

  4. Min 21-årige son delar lägenhet med två andra, de pluggar på universitet och just nu är det ju distansundervisning. När den ena blev ordentligt sjuk Covid 19 i mars isolerade de sig allihop i lägenheten. (Alla blev ju också sjuka) De fick kompisar att handla åt dem och lämna utanför dörren. De satt i strikt karantän till 2 veckor efter sista var frisk. Jag är så stolt över dessa unga människor som tog sitt samhällsansvar.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *