Polarn Moritz

Idag är Rickard och Micke en sväng till Stockholm och hämtar resten av Mickes grejer, så Moritz hänger med mig och Qvick idag. Han är en sån liten raring! 🙂

Vädret är inget vidare men när det är uppehåll ibland så passar vi på att vara ute. Vi har gått en sväng i skogen och kört lite godissök på åkern.

I stugan nere till vänster, i skogskanten, bor jag. 🙂

Moritz letar godis. 🙂

Nu är det två trötta och nöjda hundar här och jag ska sticka en stund.

När hjärtat nästan exploderar

Ni förstår vad jag menar va?

Lilla älskade hjärtat!

Och jag är så ofantligt glad att jag bestämde mig för en kelpie igen. Världens bästa ras!
Så följsamma, uppmärksamma, intelligenta, roliga!

Qai har lärt sig “sitt” och han är riktigt duktig på inkallning. Det är så roligt att träna med honom, kelpiehjärnan är snabb. 🙂 När han lägger i pirayaväxeln (när energin sprutar och han liksom inte riktigt vet vad han ska ta sig till med den, rusar omkring, biter på saker osv), då passar jag på att träna. Den energin ska man utnyttja, då är de ju på hugget och vill GÖRA nåt. 🙂

Det hände en liten “olycka” kvällen vi kom hem med honom, men efter det har han varken kissat eller bajsat inne. Duktig kille! Vi är förstås ute ofta, men jag är ändå förvånad att det inte hänt fler “olyckor”. Med labbevalparna fick jag ofta lyfta upp mitt i och sätta ut dem, de hukade sig inne titt som tätt.

Den där uppmärksamma blicken har han nästan jämt, liksom kollar av vad vi ska göra härnäst.

“Storebror” avgudar han, ååh så gärna han vill buuusa. Qvick tycker han är rätt jobbig, men är tålmodig. Och just detta: att jaga och jagas, är något av det roligaste Qvick vet, så då klagar han inte så mycket.

Bröderna bus. 🙂

Idag har jag krattat lite löv: det går så där med en valp som tycker krattan är superkul… Men det är ok, jag kan ändå inte göra så mycket åt gången. 🙂