En novemberfredag i bilder

Och vilken fredag sen: det är Rickards födelsedag och det har snöat inatt!
Fler som är med i EFIT just idag hittar du här.


00:10
Då sover Michelin gott. Matten gör inte det, riktigt.


06:30
Vi har fått snööö! Jag vet inte vem som är gladast: jag eller hunden, men underbart är det i alla fall! 🙂


08:00
Då får jag hjälp med snöröjningen. 🙂


09:00
Framme i Hallsberg. Massagedags! Jag är tidig så jag hinner handla ett par saker innan.

10:00 njöt jag av hot stone-massage.


11:00
Färdigmasserad. Såå avslappnad och nöjd. Underbart!

12:00 var jag på Willys och handlade inför födelsedagskalasandet ikväll. Glömde fota.

13:00 var jag någonstans och handlade något hemligt. 🙂 Glömde fota.


14:00
Hemma igen. Snö och sol, det är ju underbart!


Dålig koll på tider, men nån gång runt halv 3.
Står i köket och grejar med efterrätt. Detta är min utsikt. 🙂


15:30-ish
Far runt som ett jehu och plockar undan, dukar, förbereder, slår in paket m.m.
Ikväll ska vi fira Rickard som fyller idag och Rickards äldste, Tommy, som fyllde mitt i flyttstökeriet förut.


16:30
Förbereder matlagningen.


17:30
Kalas-klart. 🙂



18:30
Då hugger vi in på detta, fast utan tryffel för det hittade jag ingen. Och så tog jag entrecot istället för oxfilé, för oxfilé är helt galet dyrt och, i mitt tyckte, inte värt ett så högt pris.
Inte dumt alls och det blev inte mycket kvar av en rejäl laddning så jag tror de tyckte om det. 🙂

Det är Rickard, Tommy, John, Micke och jag. Ja och Moritz, Qvick och Michelin förstås.


19:30
Kaffe, pannacotta och lite pyssel till efterrätt: ett kinderägg var, med små “julgranskulor”. 😀


20:30
Speltajm!
Gröna flygplanet har tappats bort, men en kapsyl funkar fint som ersättare.


21:30
“Ja, var ligger den staden…tar farsan detta tro?”


22:30
Micke är inte nån spelfantast, han ritar istället. (Och han gör det bra, kolla bara!)
Och jag tycker så mycket om när människor är bekväma med att göra det dom vill och vara sig själva. Det är mysigt att kunna göra olika saker men ändå umgås, liksom. Äsch, ni fattar vad jag menar. 🙂


23:00
Micke och Moritz har tackat för sig, resten av oss kör en stund till (Rickard vann). 🙂
Det blir dagens sista bild.

En alldeles underbar dag och kväll har det varit och jag är så ofantligt lycklig och tacksam för att familj inte alls måste vara blodsband. Att man kan välja sin familj. Så oändligt tacksam för att jag med mina barn, Rickard och hans barn och fina vänner, har en helt underbar familj. En som är full av kärlek och glädje och gemenskap – så som det ska vara.

Så väldigt annorlunda mot hur jag växte upp.

Tacksam, tacksam, tacksam.

Paradispromenad

Det är en lyx att bo så man kan knata rätt ut i detta!
Och jag tycker skogen är underbar även en molnig dag med duggregn. 🙂

Fint sällskap hade jag också. Här letas det korvbitar i blåbärsriset.

Letar man noga kan det finns korvbitar även på andra ställen… 🙂

Qvick, Working Kelpie, och Moritz, Kokoni.

Vilken vecka!

Det är läkarbesök och jag vet inte allt, då är det såå ljuvligt att redan ha stjärnor och annat uppe, att njuta av. Jag älskar myset som kommer med stjärnor och ljusslingor och tända ljus!

Det är många som retar sig på att man börjar en vecka (lite mer för mig ju, t.o.m., ajabaja 😉 ) för tidigt. Vad i hela friden gör det dem undrar jag? Om människor kunde bry sig mindre om vad andra gör och mer om att finna empati och vanlig j-a hövlighet, skulle världen bli lite ljusare.
Jag struntar fullständigt i vad andra tycker, jag fläskar på med adventsgrejer och annat juligt när jag vill, för det gör MIG glad, förstår mig inte på de där butterskallarna. Jag är väldigt mycket så här:

 

MER! 🙂

I måndags hade jag en tid hos min fantastiska läkare. Det innebär för mig en nätt resa på sisådär 45 mil enkel väg…

Köra dit ner och sen hem igen är inte att tänka på, tur det finns tåg. Och att jag verkligen tycker om att åka tåg.
Åkte hemifrån 6 på morgonen, var hemma igen 8 på kvällen. Då var jag gaaanska mör. Att jag dagarna innan kämpat med min förb. IBS-mage och knappt fått i min någon näring gjorde ju inte att jag var bra förberedd för en sån lång resa precis, men sånt är nu livet. Det gick bra. Jag kom hem, åt lite och dråsade i säng.

Michelin nära intill. Det är finfin medicin, det.

Den här synen möter mig de flesta morgnar. 😀
Och han är som en tonåring – sover gärna lääänge.

Undrar hur många väntrum jag besökt under åren?

Igår var jag till Lindesbergs lasarett och träffade ortopedteknikern igen. Den här gången fick jag en armbågsortos jag ska prova. Jag hoppas kunna vänja mig vid att sova med den på, för när jag sover slappnar jag av och leder far lite hur som helst och jag ligger i väldigt konstiga ställningar. Speciellt armarna vrider jag ihop i alla möjliga konstiga vinklar och armbågslederna har jag väldigt ont i när jag vaknar. Vi får se hur det går, ortosen är inte supersmidig. Snart har jag gått om RoboCop. 😉

Här i stugan är det som sagt inte gott om köksskåp, eller annan förvaring, alls. Jag kollade runt lite på nätet och hittade en hel del “Ikea hacks” på bl.a. Pinterest. Där fick jag idén till detta (bilden ovanför). En Kallax-hylla på hjul, med en bänkskiva ovanpå. Hyllan och bänkskivan är från Ikea, de låsbara hjulen hittade vi på Jula. Nu har jag extra förvaring OCH extra arbetsyta, hurra! Jag är supernöjd!

Det har inte blivit jättemycket stickat de senaste dagarna, jag har varit alldeles för trött och haft för ont i händerna, men en och annan maska har det blivit i alla fall. Den här mössan började jag på under resan till Skåne. Det är ett favoritmönster jag stickat många gånger: Father/daughter hat.

Den är enkel och den går fort att sticka och jag tycker att passformen är så bra. Skön att ha på sig.
Den här blir en julklapp. Den är stickad i Raggi.

En och annan maska på Odin-ärm blir det också.

Vädret fortsätter att vara dimmigt och vått.

Michelin diggar inte allt det blöta och är inne mer än vanligt. Favoritplatsen är min säng.

Och hunden, han hatar ju regn och han behöver synas bra i mörkret så jag hittade ett täcke som fixar båda sakerna. Vi provade det igår. Qvick är inte helt övertygad om dess förträfflighet… 😀 Men jag tror han kommer att uppskatta det när vi ska ut i regn och också glömma lite att han har det på sig när det finns så mycket intressant att sniffa på.

Hoppas jag. 😀

Blandat från en ganska vanlig torsdag

Det finns mycket fint i lilla Laxå – kanalen t.ex! Här utanför vårdcentralen dit jag begav mig igår för att få årets influensaspruta. Jag blir alltid otroligt dålig av influensa och det kan ta månader innan jag återhämtat mig helt, så numer tar jag alltid sprutan. (Jag blir dålig bara av vanlig förkylning med, men det går ju tyvärr inte att vaccinera sig mot. Är du förkyld så håller jag mig på stort avstånd.) Tacksam för att jag har råd med vaccinet, det är ingen självklarhet.

När jag kom ropade de just upp nummer 12… Trodde jag skulle få vänta hela eftermiddagen på min tur, men det tog nog bara ca 30 minuter. Och kötid = sticktid, så det gick ingen nöd på mig under den stunden. 🙂 Det var folk i kö överallt i korridorerna, många som vill ha en spruta. Jag var nog den yngsta där, just då i alla fall.

Det säger en del om bemötandet tidigare när jag får oerhörda obehagskänslor när jag sitter i en korridor på VC och en manlig läkare går förbi. Och paniken som ligger på lur vid blotta tanken på att en dag inte ha den läkare jag har nu, och hamna hos den andra sorten igen. 🙁

Innan jag for hem igen tittade jag in en sväng här. Linne & Lump har såå mycket fint! Jag är väldigt förtjust i teakmöbler. Trånade lite över några lampskärmar också, i 70-talstyger. Underbara! Jag skulle vilja ha en sån gammal golvlampa i trä, med en lampskärm i 70-talstyg.

Den här killen då… SOM jag älskar honom! Och roligt är det att träna med honom. Vi har börjat öva på att städa. Målet är att han, på kommando, ska plocka upp sina leksaker och lägga dem i en låda. Han är ju inte dum, han fattar ju direkt att ger jag matte mina grejer så får jag godis. Så rätt som det var när jag satt och stickade så fick jag knät fullt med grejer. 😀

Idag ska jag lägga ett spår åt honom och så fortsätter vi tricksandet inomhus.

Jag brukar inte få någon reaktion alls på vaccination, men igår kväll blev jag kulen och kände mig riktigt risig, så jag bäddade ner mig tidigt. Omgiven av min lilla flock. Nog är djur alldeles, alldeles underbara!

(När jag vaknade mådde jag fint, så det var helt klart en reaktion på sprutan bara.)

Och planen är fortfarande en hund till, men en som är minst 1 år gammal.
Skulle du höra om en som behöver nytt hem, så kontakta mig gärna! 🙂
Jag söker främst en stabil Kelpie, ev annan aktiv ras (en BC av den lite latare, icke hysteriskt aktiva sorten skulle också funka) att träna nosework, lydnad, spår och annat med.
Hane eller kastrerad tik, med tydlig av/på-knapp.

Odintröjan saknar nu bara ärmar (bilder i gårdsbloggen), dem ska jag ägna mig åt idag. Och så ska jag börja baka lite julfika.

Gröna, sköna november!

Idag blev det en härlig skogspromenad med lite spårande och lydnadsträning. Och det där att november är så grå vet jag inte om jag håller med om? I skogen finns så många nyanser av grönt och en del är rent knallgröna. 🙂 Jag längtar väldigt mycket efter snö men en fördel nu är ju att det fortfarande är så lätt att gå till och i skogen, det är verkligen inte fy skam.

Det är väldigt vått i markerna och det är inte konstigt för jisses så det regnar till och från, det verkligen öser ner. Inte roligaste vädret, men vattnet behövs ju så regn är bra!

Vi “sprang på” en underbart porlande bäck, visst blir man glad av det ljudet? Jag blir i alla fall det. Stod där länge och lyssnade och njöt.

Myrorna har sagt tack och hej för säsongen.

Att bo så man är helt omringad av skog är underbart!

Det tycker Qvick också. 🙂 Jag gick 3 1/2 km – han rörde sig garanterat det dubbla.

Rätt som det var kom Micke och Mortiz knatande och så fick vi sällskap tillbaka till gården, så himla trevligt. 🙂

Moritz fick ett riktigt fnattryck och rusade hit och dit helt galen, det är en rolig liten hund.
Han har också kommit underfund med att den där sticktanten, hon har nästan alltid nåt gott i jackfickan, så nu är man väldigt poppis. 😀

Trattisarna växer som bara den fortfarande; det finns massor. Jag plockade ett gäng till Rickard och grabbarna.

Vi avslutade promenaden med godissök i åkerkanten här hemma.

Väl inne tänkte jag sätta mig och sticka, men Qvick var tydligen godissugen… jag fick knät fullt med alla grejer han kunde hitta. 😀